GPG – crashcourse

Nån form av inledning

Jag vet att jag har skrivit sånt här förut, men upprepning är alltid bra har jag hört.
Dessutom så känns det som att ämnet är något många känner att man borde göra, men det är ju så komplicerat och jobbigt och man vet inte hur eller varför egentligen så därför faller det i glömska.
Sen var det länge sen jag ordbajsade fritt…

Varför kryptering?

Genom alla tider har människor haft behov av att kunna skydda meddelanden av olika slag och av olika anledningar, från ganska oskyldiga saker som kärleksbrev till statshemligheter.
De flesta anser att brev är privata och att endast mottagaren har rätten att bestämma vem som får se innehållet, när telegrafen infördes så blev det ganska vanligt att gemene man utnyttjade enklare krypteringar för att inte telegrafisten skulle kunna ta del av meddelandets egentliga innehåll.
Bilden av ett brev i ett kuvert är något många ser framför sig när man pratar e-mail också, bilden brukar vara att brevet går från sändaren till mottagaren och att ingen på vägen läser det. Denna bilden är helt felaktig.
Att diverse säkerhetstjänster trålar internet efter information är belagt i dagsläget, men vad många inte tänker på är att andra aktörer såsom google, hotmail och yahoo samt mer ljuskygga organisationer gör samma sak för att kartlägga våra vanor och informationsmönster i olika syften. Och även om våra e-mail inte innehåller några hemligheter så är de privata och endast för mottagarens ögon.

Så för att skydda information och se till att endast rätt personer kan läsa den får man ta till kryptering. Dock så lider kryptering av ett stort problem nämligen; hur tusan ska man kunna överföra nyckeln som låser upp informationen till mottagaren på ett säkert sätt?
Lösningen är att man skapar ett system med två nycklar där den ena används för att kryptera informationen och den andra för att dekryptera den, istället för en som används till båda sakerna. Nyckeln som används för kryptering kan spridas till vem som helst medan nyckeln för dekryptering behålls hemlig.

Så vad gör GPG?

Krypterar information. Bland annat…
Det längre svaret är att GPG är ett såkallat hybridsystem som krypterar informationen med en slumpmässigt skapad symmetrisk nyckel (alltså en nyckel som både krypterar och dekrypterar), denna slumpmässiga nyckel krypteras sedan med mottagarens publika nyckel och läggs till som ett huvud till informationen. Mottagaren kan sedan dekryptera den slumpmässiga nyckeln och därefter dekryptera resten av informationen.
Varför gör man det då så komplicerat?
Jo, systemen som utnyttjar två nycklar är extremt långsamma jämfört med systemen med en nyckel (sist jag såg siffror på det handlade det om tiopotenser i skillnad). Men problemet med systemen med en nyckel är just hur man överför nyckeln till mottagaren.

Vidare så ger tvånyckelsystemen en annan fördel; man kan skapa digitala signaturer med dem. Grundteorin här är att man istället för att kryptera informationen med mottagarens publika nyckel så krypterar man med sin egna privata nyckel. Detta får till följd att alla (som har personens publika nyckel) kan dekryptera informationen och på så vis konstatera att någon med tillgång till den privata nyckeln är den som är avsändare av meddelandet.

Jaja, så var får jag tag på GPG?

Man hoppeliskuttar till http://www.gnupg.org/, klickar på download och scrollar lite.

Hur skapar jag en nyckel?

Det är nu det kommer börja bli rörigt, eftersom det skiljer sig en del åt för olika plattformar men jag tänker göra ett försök…
Kommandorad (*nix, men troligen de andra också)
Den mest rakt på metoden, inget fancy och lull-lull. Dock kanske skrämmande för en del.
1. Öppna en kommandotolk på valfritt sätt.
2. Om gpg finns i din sökväg behöver du inte göra något, annars får du ta dig till rätt katalog.
3. Skriv följande:

gpg --gen-key [enter]


Please select what kind of key you want:
(1) RSA and RSA (default)
(2) DSA and Elgamal
(3) DSA (sign only)
(4) RSA (sign only)

Den eviga frågan är här vilken man ska välja, val 1 och 2 är jämförbara säkerhetsmässigt (det finns några quirks med val 2, men de är inte direkt allvarliga) och det finns prestandamässiga skillnader mellan dem i olika fall. Val 1 är dock standard så man kan lika väl köra på det. Den som är intresserad kan alltid googla ”gpg rsa vs. elgamal” och fundera själv ;)

1[enter]


RSA keys may be between 1024 and 4096 bits long.
What keysize do you want? (2048)

1024 bitar räcker troligen om man vill vara säker, 2048 räcker definitivt, men med dagens processorer finns ingen anledning att inte köra på max.

4096[enter]


Requested keysize is 4096 bits
Please specify how long the key should be valid.
0 = key does not expire
n = key expires in n days
nw = key expires in n weeks
nm = key expires in n months
ny = key expires in n years
Key is valid for? (0)

Här finns lite olika skolor hur man bör/kan tänka. Värt att notera är att nyckeln inte slutar fungera helt när den gått ut, man kan dekryptera saker och man kan verifiera signaturer med en utgången nyckel. Man kan dock inte signera eller kryptera med en utgången nyckel.
Mitt upplägg är att jag har en ”huvudnyckel” som inte går ut, som används för att signera andra nycklar (mer om det senare), med ett antal subnycklar (kommer nog mer om det också) som har en livslängd på ett år.

0[enter]


Key does not expire at all
Is this correct? (y/N)


y[enter]


You need a user ID to identify your key; the software constructs the user ID
from the Real Name, Comment and Email Address in this form:
”Heinrich Heine (Der Dichter) ”


Real name: otyg test [enter]
Email address: otyg@gallowsground.lan [enter]
Comment: Testkey [enter]


You selected this USER-ID:
”otyg test (Testkey) ”

Change (N)ame, (C)omment, (E)mail or (O)kay/(Q)uit?


O[enter]


You need a Passphrase to protect your secret key.

Se till att skapa en bra lösenfras, som du kan komma ihåg… Och spara den nånstans säkert!
Tappar du bort den så är det kört, det finns INGET sätt (för oss dödliga, och troligen inte för de odödliga heller) att knäcka nycklarna så tappas lösenfrasen bort så är nycklarna oanvändbara (eller ja, den publika kan användas…).
Efter lösenfrasen skapas nyckeln, och till det behövs en massa slump så programmet kommer be dig skriva på tangentbordet och annat för att den ska kunna samla tillräckligt med underlag till slumpgeneratorn. Därefter är nycklarna klara att användas.

Jag kommer återkomma hur man gör ovanstående i gui-varianterna (gpg4win främst eftersom jag inte har tillgång till nån Apple-maskin) när jag riggat miljö för det.

Vad gör jag med mina nycklar nu då?

Den hemliga skyddar du med ditt liv och ser till att ta backup på, filen heter secring men man kan exportera en specifik hemlig nyckel också på ungefär samma sätt som med den publika nyckeln vilket jag kommer gå igenom nedan.

Den publika sprider du antingen helt öppet eller till specifika personer, helt beroende på tycke och smak.
Att sprida den publika nyckeln fritt för vinden är löjligt enkelt, man skickar upp den till en s.k. nyckelserver (det finns en drös och majoriteten av dem synkar mellan varandra). Såhär går man tillväga för att skicka nycklarna till en server:

gpg --send-keys [nyckel-id]

Nyckel-id visades när du skapade din nyckel, men kan även tas fram med kommandot gpg –list-key som genererar nåt liknande det nedan:

pub 2048R/1EC847E0 2011-08-21
uid otyg [otyg@gallowsground.lan]

I ovanstående fall är nyckel-id 1EC847E0 eller 0x1EC847E0.

Om man nu av en eller annan anledning inte vill sprida sin nyckel till vemsomhelst så kan man exportera den till en fil som kan skickas till personen (såhär kan man även exportera sina privata nycklar) på följande sätt

gpg -a --export [nyckel-id] > [filnamn]

Flaggan a gör att saker trillar ut som ASCII och därmed kan skickas på valfritt sätt utan problem.
Det som trillar ut är något i stil med

—–BEGIN PGP PUBLIC KEY BLOCK—–
Version: GnuPG v1.4.11 (GNU/Linux)

mQSuBFLgyIsRDADT0Xa9fYM+GGRLenwJC8b6OwhCnEh6coqsLrWi+MRbNWRQqLvF
(…)
7K3vIpoIqTnh1M/4kCxjfQ==
=OF6I
—–END PGP PUBLIC KEY BLOCK—–

Hur kryptera/dekryptera/signera/kontrollera signatur?

Återigen så blir det kommandorad, och det blir att hantera filer på disk (gpg4win gör att man kan högerklicka och kryptera/dekryptera/signera/kontrollera en fil vet jag).
För att kryptera en fil är något av kommandona

gpg -e -r [mottagare] [fil]
gpg -ae -r [mottagare] [fil]

som gäller. Det senare ger en ASCII-fil medan det förra ger en binärfil som kan ställa till problem vid överföring.
För att signera en fil gör man något av följande

gpg -[a]s [fil]
gpg --clearsign [fil]
gpg --detach-sign [fil]

och uppger sin lösenfras. Den första ger en binär signatur av filen, om inte a-flaggan tas med, den andra ger en ascii-signatur av filen och den tredje ger ett separat ”certifikat” för filen. Dom mer tekniska skillnaderna mellan varianterna lämnar jag till den intresserade läsaren att utforska. Generellt så använder jag clearsign när jag bara signerar och -[a]es när jag krypterar och signerar.

För att dekryptera eller kontrollera en fil skriver man bara

gpg [filnamn.ändelse].{asc,sig,gpg}

Är den krypterad kommer du få frågan om din lösenfras, är den signerad kommer det visas av vem den är signerad och i båda fallen kommer en ny fil skapas som saknar ”extraändelsen”.

…mottagarens nyckel?

Hur får man då tag på en mottagares nyckel?
Precis som i fallet med att sprida sin egen nyckel kan man antingen plocka den från en exporterad fil som man har fått från personen, eller genom att hämta den från en nyckelserver.
Har man fått den exporterade nyckeln i en fil är operationen enkel.

gpg --import [filnamn]

För att hämta nycklarna från en nyckelserver kör man följande

gpg --recv-key [nyckel-id] --keyserver [nyckelserver]

För att hitta en persons nyckel kan man köra kommandot

gpg --search-keys [namn email] --keyserver [nyckelserver]

som även importerar den.
Slutligen så kan man importera den direkt från en url med kommandot

gpg --fetch-keys [url]


Men hur fasen vet jag att det är person Xs nyckel jag har?

Det korta svaret är: det vet du inte om du har hämtat den från en nyckelserver, e-mail eller url.
Men för att kunna avgöra ifall man kan lita på att en nyckel kommer från den person som man tror att den tillhör så kan andra personer signera en nyckel, och om tillräckligt många personer som du litar på bevisligen har signerat en nyckel så kan man anta att den nyckeln tillhör en person de litar på.
Ett exempel som tillämpar en annan modell är SSL-certifikaten som man använder när man surfar säkert, dessa är hierarkiskt signerade av en rot-auktoritet som säger att den litar på utfärdarna av certifikaten som säger att de litar på de som vill ha sina certifikat signerade.
Tillitsmodellen i gpg är decentraliserad och du väljer själv ifall du litar på en publik nyckel eller ej, och du väljer själv att berätta för omvärlden att du litar på en nyckel eller ej. Om man litar på att en nyckel kommer från den som den verkar komma ifrån så signerar man den, exporterar och skickar till ägaren av nyckeln (som sedan väljer ifall den vill publicera den signerade nyckeln eller ej). På detta sättet byggs ett nät av tillit upp runt en nyckel, dock så är många signaturer på en nyckel inte samma sak som att nyckeln är att lita på.
Tanken är snarare att man ska kunna hitta en kedja från en okänd nyckel till en person som man litar på, den där six degree of separation-grejen.
Så hur signerar man en nyckel då? Såhär:

gpg --sign-key [nyckel-id]
gpg -a --export [nyckel-id]

Den sista är bara om man vill skicka den till ägaren till nyckeln så att hän vet att ytterligare en person litar på nyckeln.

Check… Låter jobbigt… Kan man göra det roligt?

Jadå, man kan dra ihop en nyckelsigneringsfest och beroende på antalet deltagare kan man göra det hur jobbigt (och roligt) som helst. Grundbulten här är att alla ska kunna identifieras och kunna kopplas med deras nyckel-id och nyckel-fingeravtryck, sen kan man antingen på plats signera varandras nycklar eller göra det i hemmets lugna vrå.
För mer info och idéer hur det ska gå till; se dessa sidor!

Ok, fint. Men hur får jag skiten att funka med min mejlklient/gmail/whatever?

Det är här det riktigt jobbiga börjar. Det finns plugins till de flesta mejlklienter som är mer eller mindre användarvänliga, till Thunderbird (och derivat) rekommenderar jag EnigMail, gpg4win tror jag har en del plugins eller integrationer till Outlook och windows mail, men det enklaste är att googla.
Kör man webmail som gmail eller hotmail så får man leta reda på plugins till webbläsaren som kan sköta operationerna via klipp-klistra, WebPG är ett sådant plugin till Firefox och Chrome(/ium) som jag har använt med skiftande resultat.
Fattigmansversionen är att skriva det man vill i lämplig editor, kryptera/signera till ascii-armoured och klippa ut och klistra in manuellt.

Das Ände

Helt ärligt så är jag inte särskilt nöjd med ovanstående textvägg, men jag hoppas att någon någonstans kommer finna den användbar på ett eller annat sätt.
För den som vill hitta åt min gpg-nyckel så finns den här.

Och där fick även Säpo signalspana

Hur mycket är egentligen kvar från den där berömda överenskommelsen som skulle göra FRA-lagklustret rumsrent?

Nu funderar jag över två saker; kan det vara så att man nånstans missförstått vad som sagts och att det egentligen är så att FRA får tillåtelse att överlämna uppgifter till Säpo (och öppna polisen) om man snappar upp något som anses som intressant för dessa myndigheter eller är det så som det låter att Säpo själva får inrikta spaningen på samma sätt som t.ex. regeringskansliet?

Nästa fråga som obönhörligen dyker upp i skallen är; hur går detta ihop med att man inte skulle spana på svenskar och trafik mellan noder inom svensk gräns?

En övervakad människa är inte en fri människa

svt

Första vändan klar

Tidig morgon med lite för lite sömn under natten, men det är inte mycket som en kopp kaffe och ett glas blåbärssoppa inte fixar.

Hursomhelst så är första rundan till byns vallokal avklarad nu, blev trevligt bemött av det fåtalet som befann sig där. Blir nog en runda till under eftermiddagen för att kolla ifall det behövs påfyllning (om ingen ringer innan dess).

Nu funderar jag på att sova nån timme.

Vapen, väska, verktyg – anmäl klar!

Rubriken har inget med innehållet att göra, förutom den sista biten kanske.

Som jag skrev i föregående postning så är det lite för mycket som händer nu och lite för mycket som ska göras, men det mest överhängande är klart och fixat nu.

Om allt går som det ska så kommer det finnas piratvalsedlar i de flesta (vågar inte säga alla än) vallokaler i Tingsryd på söndag, så jag är rätt glad över att jag kan lägga det orosmomentet åt sidan.
Visst, jag har en känsla av att jag kommer tillbringa söndagen med telefonen i ena handen och medlemslistan på skärmen för att luska ut vem som är bäst att ragga rätt på när något inte går som det ska. Men det är söndagens problem.

I vilket fall; nu ska jag återgå till matten och labbuppgifterna i ”Säkerhetsteknikens grunder”… Eller så ska jag koka kaffe och titta på regnet.

Kan jag få pengar av Copyswede?

Läser att inkomsterna via den s.k. privatkopieringsersättningen har minskat kraftigt eftersom folk har slutat använda inspelningsbara CD- och DVD-skivor.

Något som slog mig när jag läser artikeln är att jag borde kunna få tillbaka de kronorna som läggs på inspelningsbara medium ifall jag kan visa att det enda jag sparar på dem är saker som jag själv skapat (bilder, texter och liknande) eftersom pengarna som samlas in ska gå till upphosmännen… Eller är jag fel sorts upphovsman för att kunna göra det? Förvisso behöver jag nog gå med i någon av organisationerna som är kopplade till Copyswede också.
Men om jag går med i någon av organisationerna och skickar in en lista på hur många av mina skrivbara medier som använts till att lagra sådant som är skapat av mig så tycker man att det enda rätta skulle vara att jag får ersättning för det.

Vi får inte ersättning för hårddiskar eller telefoner i dagsläget. Men lagstiftningen säger att produkter som är särskilt ägnade för privatkopiering ska man ta ut avgift på. Vi ser ett mönster där vi tycker att privatkopieringen flyttar till externa hårddiskar, usb-minnen och att man använder sina telefoner för att lagra, säger Åkerlind.

Därför vill Copyswede lägga avgifter även på hårddiskar och minneskort för mobiler. Det skulle betyda uppemot en hundralapp till för en mobil med ett minneskort på 32 gigabyte.

Ska jag vara helt ärlig så tycker jag att ovanstående citat är en rejäl vurpa, jag kan förstå att avgift läggs på renodlade MP3-spelare och jag kan förstå att man gör det på VHS-band (jag kan även köpa att man lägger det på DVD- och CD-skivor), men en hårddisk (intern eller extern), ett USB-minne eller ett minneskort i en mobiltelefon är inte särskilt ägnade till privatkopiering.

Jag påstår inte att jag är representativ för hela Sverige, men jag använder min externa hårddisk som backup och det innebär att den i första hand används till att lagra saker som jag själv skapat (bilder och texter i första hand), på mitt usb-minne finns sådant som jag behöver när jag sitter vid andra datorer (t.ex. Passwordsafe med mina lösenord) och saker som jag tänker skriva ut (eftersom jag saknar skrivare själv) och minneskortet i mobilen upptas i princip av bilder som jag tagit själv med mobilkameran.

Jag är nästan förvånad att Åkerlind inte vill lägga kopieringsavgift på skor också, de flesta går inte barfota när de bär sitt usb-minne till en kompis…

Prinsessor och kabelbolag

Så många som tre miljoner hushåll kan tydligen bli utan SVT‘s kanaler i rutan om några veckor. De som drabbas är de som har kabeltv (skulle tro att jag är en av alla dom tittarna, men jag är inte säker).

Anledningen är upphovsrätt och prinsessbröllopet…

SVT har klarerat rättigheterna till mark- och satellitsändning av spektaklet, men eftersom kabelbolagen vidaresänder så måste de klarera rättigheterna till Copyswede.
Jag kan inte låta bli att tycka att det är en smula märkligt eftersom alla med en tv-mottagare måste betala tv-licens just för att kunna finansiera public service och det borde gälla kabelbolagen också, inget konstigt där.
Det konstiga kommer när man tänker efter en vända och kommer fram till att de som har kabeltv betalar dubbel tv-licens eftersom man betalar kabelbolagen några slantar i månaden, som i sin tur antagligen skickar en del av dessa pengarna till Radiotjänst, plus att man själv betalar tv-licensen.

Sen kan jag inte låta bli att tycka det är lite märkligt att man måste klarera rättigheterna för ett enskilt program, det låter som det i SVT-artikeln i alla fall, istället för att klarera rättigheterna till ”Det som SVT sänder i sina kanaler”.
Den smidigaste lösningen, enligt mig, vore väl ändå att kabeloperatörerna betalar tv-licens som alla andra och därmed får trycka ut det SVT sänder i sina nät. Om man nu ska ha dubbelbetalningen överhuvudtaget…
Det bästa vore kanske att man antar att de som har kabeltv betalar tv-licens de också, och därför så är redan kabelutsändningen betald…

En märklig värld är det, och antagligen har jag missuppfattat något och fått det om bakfoten.

Uppdatering: Såg redan nu en missuppfattning av mig; klareringen gällde inte bara prinsessbröllopet. Det gäller antagligen SVT’s hela utbud eftersom Copyswedes bud låg på 1,50kr/hushåll/månad… eller så fattade jag rätt från början och missuppfattade och trodde att jag missuppfattade :)

Trasig datalagring

Ser att SvD snappat upp en utvärdering som tyder på att EU’s datalagringsdirektiv inte minskar antalet brott som begås eller ökar antalet brott som klaras upp, trots att vissa förespråkare hävdar att direktivet är ett måste just för att kunna klara upp allvarliga brott.

Men det verkar bedömt som att den Europeiska polisens förmåga att utreda och klara upp allvarlig brottslighet inte har förändrats nämnvärt iochmed direktivets implementering.

Det jag mest funderar över är varför den såkallade harmoniseringen innebär att direktivet implementeras så olika mellan olika länder; i Storbritannien anses tydligen illegal fildelning vara ett ”allvarligt brott”, vilka som får stå för kostnaden av lagringen skiljer sig mellan länderna och vilka uppgifter som lagras och hur länge skiljer sig.

Hursomhelst kommer antagligen direktivet att omarbetas inom en snar framtid, men med min cyniska bild på världen så tror jag inte att det kommer bli till det bättre och jag har svårt att tro att den svenska regeringen (oavsett om den är röd eller blå) kommer vänta med en svensk implementering innan den omarbetade versionen finns…

Andra:
Tankar från rooten (som dessutom tar upp hur den danska implementeringen funkar)
ACTA-bloggen
futuriteter

So relaxen und watchen das blinkenlights

1. Vilket är din bästa nedladdning någonsin?
Denna fråga är ungefär lika lätt som vilken film som var den bästa…
Men jag tror faktiskt att det är min Bad Religion-nedladdning som var bäst… eller förresten så var det nog nedladdningen av Free Culture (efter några timmars sömn).
Måste det vara en sammanhängande nedladdning eller är det ok med lite smått här och där?

2. Hur brukar du oftast rösta, har du exempelvis testat något av alla de svenska vårdskolaomsorg-alternativ som klumpat ihop sig i Mittens Rike?
Nu har jag bara röstat en enda gång… och då orkade jag inte med mer Bodströmsamhälle, men jag tyckte att pp kändes lite för nytt och oprövat…
Seriöst; jag har blivit kallad röding sen högstadiet och jag röstade blått bara för att bli av med de röda…
…och såhär i efterhand så inser jag att jag kunde svalt det där som sa ”ja men nej… mest nej därför [insert random ideologiskt tjafs]” och röstat lila redan då, innan jag bestämde mig för att det var lila jag var, så hade jag inte slängt bort min första röst på ett parti som ändå använde sina vallöften som dasspapper.

3. Tycker du att rättssäkerhet, budbärarimmunitet och brevhemlighet är viktigare för samhället än att en välmående bransch med en armé av gråterskor får idka utpressning mot barnfamiljer?

JA!

4. Hur tycker du att man ska minska konkurrenstrycket från den illegala underhållningskartellen för de legala aktörer som distribuerar kultur via nätet, bland annat på The Pirate Bay?

Ta bort problemet.
Konkurrens beror på att den ena parten inte kan anpassa sig efter marknaden; ge kunderna det de vill ha så löser sig problemet med automagik (se fg bloggpost inom området för förslag på åtgärder).

5. I många europeiska länder fanns en gång i tiden så kallade black rooms där maktens lakejer öppnade och kontrollerade all post. Tycker du att vi ska ha samma regler i Sverige?
Nej, jag tycker inte att vi ska införa samma regler i Sverige som fanns i medeltidens Österrike, Frankrike, England, Spanien och Italien. Och jag tycker inte heller det är okej att koppla in sig på västkustkabeln för att kolla vad tyskarna har i kikaren.

Frågorna kom ifrån Joshen och jag snokade reda på dem efter en inlänkning från Thomas Tvivlaren. Tack :)

Intressant

Jag har inget emot Arne Beurlings bedrift att knäcka G-skrivaren, tvärtom så är han en av dem jag beundrar, däremot så anser jag det vara principiellt fel av Svenskarna att kopiera all trafik som gick över kabeln. Men å andra sidan så befann sig majoriteten av Europa i krig vid tidpunkten och det kan jag se som ett giltligt skäl att göra inkopplingen. I en tid av fred och relativt lugn är en sådan inkoppling inget annat än oförsvarbar; riv upp – gör om – gör rätt!

Filmfolket och deras frågor

1. Vilken är den bästa film du någonsin sett?
Svår fråga, det hade vart enklare att svara på vilken film jag anser vara den sämsta…
Boondock Saints kommer väldigt högt på listan över bra filmer, tillsammans med Lock Stock and Two smoking barrels och Monty Python & The quest for the holy Grail…

2. Hur brukar du oftast se på film, har du exempelvis testat någon av alla de svenska legala alternativ som nu finns för att se långfilm och tv direkt över Internet?
Filmer brukar jag se sittandes i min soffa framför tv’n som är ihopkopplad med min dator (och en gammal VHS-spelare).
Helt ärligt så har jag inte testat någon av filmvärldens motsvarigheter till Spotify. Dels för att min uppkoppling är som den är (tror dessutom jag ligger precis på gränsen för vad som krävs för att Voddler vill vara med och leka) och dels för att utbudet hos varje enskild tjänst är, i mitt tycke, för dåligt (eller att det krävs en massa crapware för att kunna se filmerna).

3. Tycker du att film- och tv-skapare ska ha rätt att ta betalt för sitt arbete även på Internet?
Ja, förutsatt att jag får göra vad jag vill med det jag betalat för och kan använda det jag har betalat för utan tio timmars bökande med tillhörande handpåläggning och offerritualer.

4. Hur tycker du att man ska minska konkurrenstrycket från den illegala piratmarknaden för de legala svenska aktörerna som distribuerar film och tv direkt över nätet?
Först och främst så kan man fundera över hur hårt konkurrenstrycket är egentligen.
Men den bästa lösningen är antagligen att erbjuda tjänster som fungerar, har ett brett stöd på operativsystemsidan (d.v.s. skippa slutna/patentskyddade format), ett stort utbud (de flesta videouthyrare och filmförsäljare har bättre utbud än vad dagens nättjänster har) och vettiga priser.

5. I många europeiska länder har internetoperatörerna ett ansvar för att motverka illegal fildelning. Tycker du att vi ska ha samma regler i Sverige?
Nej. Posten har inget ansvar för att motverka knarkhandel, vägverket har inget ansvar för att motsvara bankrån, Telia har inget ansvar för att förhindra telefonbedrägerier (vad jag vet).

Andra som svarat
Calandrella, Ravenna, Fullmentalstraightjacket, Rick Falkvinge, Anna Troberg, Hans Wallmark, Anna Konig Jerlmyr

Intressant

80+64+4=0

Thomas Tvivlaren ber om en skvätt länk-kärlek, i ett långt och mycket läsvärt inlägg, och det ska han få!

intressant