Archive for februari, 2009

Var det värt det?

2009/02/25

Läser följande citat från Ipred-debatten på SvD: ”De uppväxande generationer har en annan syn på upphovsrätten. Lagstiftningen måste uppfattas som legitim, säger Eva-Lena Jansson.”.

Uppfattar den nya generationen Ipred som legitim? Nej. Vi uppfattar Ipred som en krigsförklaring mot oss och vårt sätt att avgöra på vilket sätt vi vill konsumera kultur och mot vårt sätt att välja vilken kulturbit som är värd att lägga sina surt förvärvade slantar på.

Kommer Ipred att minska fildelningen? Knappast, jag skulle tro att vi kommer se en mindre svacka veckan före och efter första april. Efter det kommer det återgå till normala nivåer. Och förr eller senare kommer någon få ett kravbrev som leder till aktioner. Krigsförklaringen riktar sig mot en grupp vars största styrka är grupparbete, ofta med personer som man aldrig träffat.

Ask svarar att det inte går att jämföra Sverige med Danmark, Storbritannien eller USA.

– Vi har inte samma tradition när det gäller skadestånd. Vi ligger betydligt lägre, säger Ask.

Tidigare hade vi en tradition som sa att brott utreds av polisen och vi hade en tradition som sa civilmål var mellan likvärdiga parter. Som Ipred är skriven så öppnar den upp för godtyckligt stora skadestånd, att påstå att dessa inte kommer utdömas pågrund av traditioner är rent skitsnack. Att drömma kostar inget Beatrice. Och ställ dig själv frågan om du får ett brev hem med texten ”Var vänlig betala 50k kr inom två veckor eller inställ dig i rättegångssalen där vi kommer yrka på 150k kr”, hur skulle du agera då? Skadeståndsanspråken och vad rättighetsinnehavarna kommer att kräva är inte samma sak som vad som eventuellt kommer att utdömas.

Min linje i denna frågan är klar från och med nu, jag tänker öppna mitt w-lan och jag funderar seriöst på att fixa en tunneltjänst så man kan ladda hem via mitt bredband via kabel också. Eventuella kravbrev till mig kommer publiceras och jag tänker dra det till domstol trots att jag riskerar att skuldsätta mig för livet.
Om det är vad som krävs för att bevisa att Ipred är en riktigt dålig lag så må det vara hänt.

Alla andra argument från oss motståndare har bemötts som om vi vore mindre vetande, att vi inte fattar nånting och att vi är en hög konspirationsteoretiker som inte vill betala för oss. I majoriteten av fallen är detta ren lögn, tittar man på debatten om Ipred så ser man rätt snart att de argument som motsidan har presenterat har hållit en hög nivå och riktat in sig på flera saker. Förespråkarsidan har endast riktat in sig på att upphovsmännen behöver betalt, men det kanske är något som står över allt annat. Rätten att kunna leva på sin kreativitet.

För att snabbt repetera de stora hålen i Ipred:
* IP_adresser ändras över tid och identifierar ENDAST ägaren till abonnemanget, att kalla detta rättssäkert är ett hån mot moder Justitia.

* Beviskravet för att få ut uppgifterna om vem som står bakom ett ip-nummer är löjligt låga, en skärmdump kan fabriceras väldigt enkelt.

* Lagen öppnar upp för skadestånd av godtycklig storlek.

Jag kan hålla på i oändlighet här känner jag, men jag väljer att avsluta nu. Våra makthavare har bestämt sig och då kan beslutet inte rubbas, man har aktivt valt att bortse från kritiken, man har aktivt valt att endast lyssna på förespråkarna.
Piratpartiet växer så det knakar just nu, dels beror det sannolikt på TPB-rättegången, men jag tror att det tyder på att alltfler börjar tröttna på de etablerade partiernas totala ignorans mot kritik när det kommer till Ipred och FRA-lagen. Tack ska ni ha för det, det värmer mitt pirathjärta att ni hjälper oss att växa!

På lördag 28/2 kommer Ung Pirat Växjö att dela ut flygblad och antagligen svara på frågor om ditt och datt. Vi kommer finnas på Växjö station mellan 11.15 och 11.30 innan vi börjar traska runt.

Andra som skriver om Ipred:
PiratJanne livebloggar
Svensk Myndighetskontroll
Falkvinge reflekterar
Mary
ChrisK drar upp riktlinjerna för hur vi ska hantera det hela
HAX
Christian
Anders Widén

Intressant

Ja, jag är riktigt arg

Om Ipred går igenom

2009/02/24

Imorgon ska beslut tas om filjägarlagens vara eller icke-vara, jag vill vara optimistisk och intalar mig själv att tillräckligt många i Rosenbad har insett att detta är en genomrutten lag, oavsett vad man anser om den illegala fildelningen.
Tyvärr så tror jag inte att verkligheten är med min förhoppning överensstämmande…

Så vad göra när lagen går igenom?
Jag har funderat ut några olika varianter man kan använda för att, efter att lagen trätt i kraft, bevisa att det är en dålig lag. Det mest självklara är naturligtvis att samla ihop alla kravbrev som kommer att komma och posta dem till riksdagsledamöterna för att visa vilka som fick rätt.

Ett annat är att göra som Svensk Myndighetskontroll sa i höstas (jag hittar inte det aktuella inlägget) att frivilligt se till att bli pilotfall.

Det alternativet jag kom fram till är det som frestar mig mest, att fixa en skärmdump som ”bevisar” att en nedladdning av något som jag har gjort har skett från regeringskansliet eller valfri annan organisation som ställer sig bakom hyrsnut-samhället och sedan löpa linan ut (och förlora med stor sannolikhet). Bara för att visa på vilka brister som finns i lagen. Jag är riktigt sugen på det.

Hursomhelst, om utfallet i riksdagen imorgon blir det förväntade så har våra folkvalda med all önskvärd tydlighet bevisat att de skiter högaktningsfullt i kritiska röster och väljer att lägga sig på rygg för privata intressen.

Att påstå att de sakerna vi kritiker till Ipred säger är skrämselpropaganda och fantasier som baseras på att vi inte vill betala för oss är att klä sig i en dumstrut, att se exemplen från andra länder där liknande lagar har stiftats är inte svårt det är bara att läsa tidningarna.
Att påstå att exemplen från andra länder inte går att applicera på Sverige är också direkt korkat. Förvisso kanske man har en chans att vinna ett fildelningsmål i domstolen, men om jag ställs inför valet att betala 10k inom två veckor och att riskera 50k plus rättegångskostnader om jag förlorar i domstol då är sannolikheten hög att man väljer 10k och glömmer det hela. Eller är det bara jag som tänker så?

Att dessutom komma och påstå att man inför Ipred för att inte kriminalisera en fildelande generation är ett direkt hån!
”Vi vill inte kriminalisera fortkörning, därför låter vi Trafikskadades Riksförbund ta över hastighetskontrollerna och de får fria händer att sätta och driva in skadestånden vid fortkörning” hur låter det? Skulle någon kunna tänka sig att fälla det uttalandet?

Jag ser hellre att polisen knackar på min dörr och gör en utredning om mig än att Ifpi skickar ett brev till mig med ett erbjudande jag inte kan tacka nej till, så enkelt är det. Brott SKA utredas av polis och åklagare, inte av privata aktörer som har ett vinstintresse.

Svårare än så är det inte…

Andra som skriver om Ipred:
Farmor Gun, Christian Engström, och Lars-Erick.

Intressant

Hets mot Upphovsman

2009/02/21

Christian Engström har en läsvärd postning om att ingen vill avskaffa upphovsrätten där han påpekar att det många pratar om är en förändring och inte ett avskaffande.

Christians postning fick mig att fundera lite allmänt om vad jag egentligen tycker och tänker i denna frågan eftersom jag kan betrakta mig själv som upphovsman med två teatermanus, där jag varit en av huvudförfattarna, och två teateraffischer i ryggsäcken och oräkneliga andra saker där jag antingen själv har byggt eller agerat bollplank.

Nu är kanske piratkopiering av teatermanus och affischer inte något stort problem, men jag väljer ändå att fundera över det eftersom det ”drabbar” mig. Jag vill dock påpeka att mig veterligen så finns inget av de manusen jag har varit med att skriva publicerat publikt. Anledningen till det är att ingen av de som har originalfilerna har gjort det.
Vad beror det på?

Tja, jag kan bara prata om anledningen till att jag inte har spridit manusen, övriga medförfattare behöver inte dela mina åsikter i denna frågan. Dels så har jag inte tänkt på att sprida manusen då det finns så mycket annat att tänka på, dels så är karaktärerna i manusen mer eller mindre specialskrivna till personerna som spelade dem eftersom vi är en liten teatergrupp där vi känner varandra väl.
Att vi känner varandra väl innebär också att vi har utarbetat välfungerande sätt att beteckna scenhändelser i manusen som vi inte alltid följer. Scenanvisningar kan komma mitt i en replik, utan att det betecknas på något sätt. Alltså måste den som läser manuset vara medveten om att sådant förekommer.
Ytterligare en anledning är att det ”färdiga” manuset sällan är färdigt, först efter genrepet brukar vi betrakta manuset som helt färdigt och då är skådespelarnas manus fyllda med anteckningar, tillägg, överstryckningar och omkastningar. Dessa ändringarna införs inte i den digitala versionen av olika anledningar där den största är att tilläggen ofta bara står i berörda personers manus.

Om jag nu leker med tanken att något av manusen hittar ut på nätet, utan mitt tillstånd, och att folk laddar ned det, hur skulle jag reagera på det?
Skulle jag försöka få tag på personen som tillgängliggjorde det och skulle jag försöka få tag på personerna som laddat ned?

Med tanke på att antalet personer som har tillgång till den digitala versionen av manuset är starkt begränsad skulle jag nog inte bry mig nämnvärt om att efterfoska källan. Mest eftersom jag själv gärna ser att andra än de som läst manuset eller sett pjäsen ska få ta del av den.
När det kommer till de som laddat ned manuset kanske jag skulle försöka få kontakt med någon på ett eller annat vis bara för att fråga vad de tyckte om det och ifall de själva funderar på att sätta upp den.

Om nu någon annan väljer att sätta upp ”min” pjäs så hade jag sett det som en personlig vinst, någon tyckte att det jag hade varit med att skapa var bra. Jag kanske hade blivit lite besviken om vår teatergrupp inte hade fått någon form av cred, men det hade inte varit något jag legat sömnlös över.

Hade jag velat ha betalt om någon annan hade satt upp vår pjäs?
Mitt svar där är ”det beror på”, om vi erbjuds ersättning så hade jag inte tackat nej till den om det hade varit en större grupp med bra ekonomi som kom med erbjudandet.
Om det hade varit en grupp som den jag är medlem i, där vi efter sista föreställningen fick ca 700kr per skalle efter att allt annat var betalt, så hade jag sannolikt tackat nej.
700 kr är ändå rätt bra betalt på pappret, men slår man ut det över tiden vi som grupp har lagt ned så är det en riktigt dålig timlön (vill man ha hög timlön räknar man bara föreställningsdagarna då vi tar inträde: 3 dagar á 3h = 78 kr/h, lägger man till tiden då scenografi byggs och liknande så blir det mycket lägre, lägger man till tiden då manuset skrivs så motsvarar ersättningen per timme en fjärt i rymden).

Ovanstående resonemang är anledningen till att jag blir förbannad på uttalanden som ”Alla har rätt att kunna leva på sin kreativitet”, det är ingen rättighet, det är inte ens rimligt att det skulle kunna vara en rättighet.
Förvisso så har jag bara producerat ett manus om året de senaste två åren, men eftersom jag är insyltad på andra sätt i produktionerna så tror jag inte att jag, och resten av manusgruppen, hade kunnat skriva fler per år.
Biljettpriserna till föreställningarna hade vi kunnat höja och på så vis kunnat dra in mer pengar, men då får vi problemet att ett högre pris sannolikt lockar färre besökare och besökarna som kommer vill få något riktigt bra serverat och får de inte det så kommer de antagligen inte att se fler av våra pjäser. Nivån vi satte på biljettpriset förra året var bra avvägd, något färre besökare jämfört med föregående år men något mer i ersättning.
Ytterligare en sak vi kunde göra är att ge fler föreställningar på fler platser, detta innebär dock rejält högre utgifter för oss eftersom vi dels måste göra reklam på fler ställen och vi måste transportera oss, scenografi och ev. teknisk utrustning till platserna och slutligen så får vi antagligen betala för lokalen där vi ska spela. Detta innebär dessutom att vi måste dra in tillräckligt med pengar för att kunna överleva under spelperioden eftersom en turné innebär utebliven arbetstid och liknande.
Jag påstår dock inte att detta är en omöjlighet, jag påstår bara att det inte är lätt.

Vad vill jag då ha sagt med detta svammlet? Jo, att kunna leva på sin kreativitet är ingen rättighet, ett fåtal lyckas göra det av olika anledningar men den stora massan lyckas inte med det även om de faktiskt försöker.

Vad har då detta med upphovsrätten att göra?
Inte mycket, mer än att jag anser att den bör förändras och anpassas till den verklighet vi faktiskt lever i idag. Om mina verk sprids och används av andra så spelar det mig ingen roll ifall någon av ”mina” skådespelare lånar ut sitt manus till någon som kopierar upp det till sin teatergrupp eller om någon i manusgruppen lägger upp det på TPB. Enda skillnaden är ”upplagan” det handlar om, och om nu någon vill ge mig ersättning för det så visst.

Samma sak skulle jag vilja påstå gäller för film och musik. Under nittio-talet så fildelade jag och mina kompisar musik och film på kasettband och VHS, senare så brände vi även kopior av skivor till varandra, dessa kopior spreds sannolikt vidare i flera led.
Idag delar vi låttips mellan varandra, och man laddar ner verket från nätet på ett eller annat sätt.

Här finns dock en rejält viktig skillnad mellan då och nu, i alla fall om jag tittar på hur jag själv fungerar. De analoga kopiorna vi spred mellan varandra ledde sällan till ett köp av verket, nedladdningen har, i alla fall i mitt fall, lett till ett ökat inköp av i första hand skivor och festivalbiljetter (rena enbandsspelningar går jag på i undantagsfall, men det händer). Vad det beror på kan jag inte ge ett rakt svar på, men anledningarna är många.

Så i mitt fall kan man inte likställa fildelningen med stöld, i mitt fall kan man likställa det med reklam och jag försöker ära den som äras bör det vill säga, jag köper det jag anser vara värt att köpa fram tills nu.

Iochmed upphovsrättsindustrins alltmer aggressiva framtoning med lagar och kopieringsskydd, som gör att jag inte kan avnjuta det jag faktiskt köpt på ett sätt jag vill, har fått mig att helt tappa lust att stödja dem jag tycker är bra. Visst är det de styrande inom industrins fel, men att artisterna låter det ske gör mig ledsen.

Många verkar anse att kreativitetens mål är att tjäna pengar på den, om inte det uppfylls så har man misslyckats. Den synen på det hela anser jag vara felaktig, om det enda målet med skapandet är att tjäna pengar på den då bör man se sig om efter något annat att syssla med. Inkomsten från kreativiteten kan komma som en glad överraskning, men det är inget man räkna med.
Att dessutom räkna med inkomster för något man skapade för tio år sedan är ännu konstigare i mina ögon.

Jag har som studerande många gånger varit i situationer där studiebidraget inte riktigt räckt till, när man berättar detta får man ofta svaret ”Men skaffa dig ett jobb vid sidan av då?”. Det är något jag vill säga till våra svältande upphovsmän därute, förlora ni inkomst? Skaffa er ett jobb vid sidan av, kan man kombinera heltidsstudier med deltidsjobb (i vissa fall heltid tillochmed) så kan man kombinera ett ”riktigt” arbete med sitt skapande.

Intressant
Uppdatering:
Läste nyss Michael Gajditzas påminnelsemejl till ”sina” riksdagsledamöter, i slutet på hans postning är en bild infogad som jag knåpade ihop under en kväll. Och jag kan bara säga att jag blir överlycklig varenda gång jag ser någon använda den bilden (Michael har gjort det vid några tillfällen förr och jag har sett den på annat håll antingen som infogad eller som länkad).
När jag gjorde bilden gjorde jag ett medvetet val att inte skriva ut att det var jag som låg bakom den, jag nöjde mig med att publicera den och sedan låta den leva sitt eget liv på nätet. Valet gjordes därför att jag inte anser mig vara ensam skapare till bilden, visst var det jag som knåpade ihop den men den bakomliggande idén var det flera som bidrog till och om inte jag hade gjort bilden så hade sannolikt någon annan gjort en liknande.
Såja, lite mer svammel. Och ytterligare en kick för mitt ego ;)

Bojkottskommentar som växte till nåt annat

2009/02/18

Ledarbloggen på SvD kommenterar tre-veckors-bojkotten. Tyvärr så är det inte bojkotten som jag valde att delta i de kommenterar, eller rättare sagt, jag känner inte igen bojkotten i SvD’s version:

Det finns en hämndlystnad i debatten som hämmar det konstruktiva samtalet. Just nu pågår till exempel en bojkott mot alla upphovsindustrier. Inga filmer och skivor ska köpas. I kölvattnet av bojkotten uppstår en minidebatt kring huruvida tjänsten Spotify också borde inkluderas i bojkotten.

Min bild av bojkotten innehåller ingen hämndlystnad och debatten kring Spotify har jag inte hört något om alls, förvisso så följer jag inte alla diskussioner som rör bojkotten. Jag deltar inte i bojkotten för att visa att jag stödjer TPB i rättegången, jag deltar i bojkotten därför att jag dels vill protestera mot Ipred och för att jag tycker att hela fildelningsdebatten har tagit orimliga proportioner.
Upphovsrättsindustrin verkar anse att alla andra brott är bagatellartade i jämförelse med fildelningen, alla tillbuds stående medel verkar vara tillåtna i jakten precis som i ”kriget mot terrorismen” och oavsett hur man ställer sig till fildelningen så kan man ställa sig frågan om proportionaliteten är rimlig?

Är det verkligen rätt att privata intressenter vill censurera hemsidor som kan användas för att sprida illegalt material, trots att sidorna även används för att sprida legalt material?
Är det verkligen rätt att privata intressenter, som drivs av ett vinstintresse, ska ges rätt att leka polis?

Som Anna Troberg träffsäkert säger: ”Ulvaeus undrar om det ska vara så förbannat besvärligt att betala för sig. Ja, om valutan är mitt privatliv så tycker jag faktiskt att det känns förbannat besvärligt.”

Jag konsumerar en del musik och en del filmer och jag erkänner att jag laddar ner, ändå så spenderar jag en hel del pengar på film och musik (i första hand musik) när jag har råd.
Dock så har rättighetsindustrins försök att stoppa fildelningen genom maffiametoder och kopieringsskydd fått mig att alltmer tappa lusten att bidra med pengar till dem, jag har tillochmed börjat umgås med tanken att kolla upp banden som ska till, i min mening, årets höjdpunkt och om för många av dem ligger på ”fel” bolag så kanske jag börjar överväga att skippa entré-bandet i år och bara husera på campingen. Sorgligt men sant.

Vad vill jag då ha sagt med allt svammel ovan?
Medieindustrin gräver sin egen grav, istället för att erbjuda mig som kund fungerande alternativ så vill man att jag ska köpa saker som är nedlusade med skydd så att jag inte kan spela det som jag vill. Man låter mig inte kopiera min skiva så att jag kan lyssna på den i min MP3-spelare, man gör så att jag inte kan spela den varken i min dator eller min gamla bärbara cd-spelare.
Ovanpå detta så vill man dessutom att jag ska betala en avgift till upphovsmännen när jag köper lagringsmedie som eventuellt kan användas för att kopiera deras verk.

I TPB-rättegången, och även i Ipred-lagförslaget, har det talats om att fildelningen innebär badwill för upphovsmannen, min åsikt är att de som bidrar med badwillen i detta fallet är de som driver dessa båda saker. Att göra sina kunder till fiender är inte rätt väg att gå, det borde vem som helst förstå.

Intressant

Är kablarna klippta tro?

2009/02/18

Mycket underligt må jag säga. Skulle fixa mitt IP-tables script och eftersom jag är en lat människa (och dessutom ville ha ihop det snabbt för senare finlir) så tänkte jag använda Easy Firewall Generator, kom in på sidan, gjorde inställningarna och den pingade ut efter en lång stund. Funderade inte så mycket mer på det eftersom sådant händer ibland.

Tänkte sedan kolla upp en sak på Sourceforge, samma sak där; Time-out. Gick vidare till FSF, ännu en time-out. Ett nytt hopp till Secguru, gissa vad jag får slängt i ansiktet. Samma sak med Bash.

Efter några traceroute mot siterna jag är intresserad av verkar det som att problemen är med sladdarna över pölen, en del ger time-out i Storbritannien och några ger time-out i Amerika. Hursomhelst ganska irriterande.

Dock så verkar vissa kablar vara opåverkade eftersom vissa sidor kan nås, så det är väl bara att vänta på att routrarna ska göra sitt jobb och hitta nya vägar eller att problemen ska fixas av tekniket, vilket som nu kommer först.

Dags för MacGyver, som uppfanns innan internet.

Intressant

Mejl från telia en bluff

2009/02/17

Fick ett mejl från ”Telia Webmail Support”, och jag kan redan nu meddela att det är ett bluffmejl.

Attention: telia.com Email User,

This Email is from telia.com help desk and we are sending it to every of (telia.com) User Accounts user for safety/maintainance from spam mails. And we are having congestions due to the anonymous registration of accounts so we are shutting down some accounts and your account was among those to be that needs to be re -updated due to this condition. We are sending you this email so that you can verify and in order for safety and maintainance of your account.If you are still interested please confirm your account by filling the space below.Your User name,password,date of birth and your country information would be needed to verify your account.

* Username: (————)(Compulsory)
* Password: (————)(Compulsory)
* Date of Birth: (————) (optional)
* Country Or Territory: (————) (optional)

You are advised to send this information immediately or we will delete your account from our network.

From telia.com Email Help desk.

Varför utgår jag från att detta är ett bluffmejl?
Telia har ingen anledning till att fråga mig om mitt lösenord är den största varningsklockan, nästa är att om man nu ska uppdatera sitt konto så kan man lika gärna erbjuda en länk till telia’s sida och be mig logga in där…

Nästa varningsklocka var att jag kollade upp varifrån det skickades

from: Telia Webmail Support [wupgrade4@gmail.com]
Reply-to: webmailupgrade101@ymail.com

Ganska klantigt på alla sätt.

Intressant

Ett steg närmre Ipred

2009/02/17

Majoriteten har fullt upp med att följa rättegången mot TPB, jag har fullt upp med att vara sjuk och ändå försöka få skolarbete gjort. Förvisso så har jag sömnpillret igång i bakgrunden och håller ett öga på live-bloggarna.

Hursomhelst så såg jag att näringsutskottet har gett grönt ljus för Ipred. Omröstningen beräknas ske på onsdagen den 25 februari och min spontana tanke är att vi kommer se FRA-omröstningen i repris där de i alliansen som är emot kvittas ut, avstår eller trycker på ja-knappen för att ”han-som-bestämmer” har sagt det.

Kära allians-ledamöter, och speciellt ni som tillhör moderaterna, minns ni vad Reinfeldt sa innan valet 2006? Jag hoppas verkligen att ni tänker på det när ni ska rösta i denna frågan…

De enda som verkar komma rösta emot Ipred är i dagsläget vänsterpartiet och miljöpartiet, socialdemokraterna har synpunkter på det men jag skulle förvånas om de röstar nej.

Andra som skriver är Scaber Nestor, Frihet Fildelning & Feminism och Hax.

(intressant)

Nu ska jag försöka fåtag på en studievägledare och fråga vad hon sysslar med egentligen, och får jag inte tag på henne så får jag ringa CSN och fråga om de kan betala ut de pengarna som jag är berättigad till enligt de felaktigt låga uppgifterna som skolan rapporterade att jag skulle läsa i vår. ARGH!
Även studenter måste äta och ha tak över huvudet!

Det här med utseende och åsikter

2009/02/13

I Bromölla angriper man problemet med nynazister genom att förbjuda rasistiska kläder. Ett ganska intressant tilltag som jag minns att man använde i en högstadieskola i min kommun när jag gick i gymnasiet.

Man får inte ha några som helst symboler, inga kängor, hängslen eller bomberjackor, säger fritidsledare Jenny Ahlgren-Beckert till Sveriges Radio Kristianstad.

Symboler kan vara en sak, frågan är bara vilka symboler man riktar in sig på (finns ju ett antal som nynazisterna har lagt beslag på under årens lopp).
Kängor? Nu må jag vara överkänslig, men det är vinter så kängor ser jag som något ganska bra att ha på fötterna. Kan dessutom tillägga att jag sedan högstadiet i princip bara har haft kängor på fötterna, utan att vara nazist…
Hängslen känns väl också lite sådär att förbjuda.

Frågan är bara vad man egentligen vill uppnå med ett dylikt förbud och varför man endast begränsar sig till kläder. Alla vet ju att nynazister är kalrakade på huvudet, så kort hår borde väl också förbjudas?

BLT hade en något mer nyanserad bild av det hela, dock så tar man här upp att även kalrakat huvud är emot reglerna.

Sen kan jag inte låta bli att fundera över var gränserna dras för ”rasistiska budskap”, på något sätt tycker jag att det låter väldigt luddigt. Under nittio-talet så slutade man sjunga nationalsången på nationaldagen därför att det kunde upplevas rasistiskt, och att hissa flaggan var i princip att bekänna att man var nazist.

Utmanad

2009/02/12

Saffecool utmanade mig så jag får väl ta och lägga upp en liten bild (synd att jag inte såg det inatt, då hade jag fuskat och lagt upp bilden från mitt förra inlägg ;)).

Vad är det då på denna bilden kan man undra? Jo, det är vår ”pissoar” på SRF -08, med markering var man ska ställa fötterna när man utför sina behov och ett ”rövtorkarpapper” om man känner att man behöver det.

”Så här gör ni;
Gå till “mina bilder”
gå till den 6:e mappen
ta sedan den 6:e bilden i den mappen, lägg upp bilden på bloggen och skriv något om bilden!
Utmana sedan 6 bloggare att göra samma sak.
Ska bli spännande om ni antar utmaningen och det ska bli roligt att se vad ni hittar på för bilder.”

Hm, vilka utmanar jag då?
Mimmi L, Raevonium, Helena, Mimmi R, Tim Svanberg och Mackan.
(intressant)

Uppdatering: Stefan Wikén antog utmaningen utan att vara utmanad av ren nyfikenhet. Kolla in hans bild!

Kvällens höjdare

2009/02/12

Kom in efter ett hektiskt snöbollskrig med grannen, kände att jag var hungrig och frusen. Vad är då bättre än en dygnsförpackning från det gröna livet?
Ptja, en hel massa egentligen. Men det är varmt och ätbart och det går snabbt…

Hursomhelst så öppnar jag förpackningen och tömmer ut allt för att komma åt påsen med frystorkat, då får jag syn på en liten rund burk som får mig att gapskratta i trettio minuter. Den lilla burken fick mig att minnas en särskilt sjuk episod på Revingehed och jag mindes hur många diskussioner vi hade om burken ifråga.


Jag säger som jag sa innan idag ”Norrmännen de kan” :)
Vad tänker man på när man sätter den bilden på en burk leverpastej?
Är det ungens lever som är i burken, och varför ser han då så lycklig ut?
Episoden jag mindes särskilt var när vår förare kom fram till att det var pojkens lever och därför startade en insamling av burkarna så att pojken kunde få tillbaka den.

Och nu är det inte bara jag som tycker denna bilden är rolig, två personer till skrattade åt den… Fast… en av dem räknas inte eftersom han åkte i samma vagn som jag och därför också har en speciell relation till denna bilden.

(totalt ointressant)