Archive for the ‘demokrati’ Category

Blackout for Hungary

2011/01/04

Första vändan klar

2010/09/19

Tidig morgon med lite för lite sömn under natten, men det är inte mycket som en kopp kaffe och ett glas blåbärssoppa inte fixar.

Hursomhelst så är första rundan till byns vallokal avklarad nu, blev trevligt bemött av det fåtalet som befann sig där. Blir nog en runda till under eftermiddagen för att kolla ifall det behövs påfyllning (om ingen ringer innan dess).

Nu funderar jag på att sova nån timme.

Talade folket verkligen med en tydlig röst?

2009/10/03

Irlands premiärminister Brian Cowen kommenterade Irlands ja till Lissabonfördraget med: ”Folket har talat med tydlig röst.”, men jag undrar om det verkligen stämmer eftersom detta är den andra omröstningen i frågan. Förra gången talade folket med en tydlig röst och sa nej, men det räknades uppenbarligen inte.

Det kan vara så att folket på Irland har satt sig in i vad Lissabonfördraget innebär, det kan också vara så att nej-sägarna har godtagit de undantagen som man gjort för Irland. Rent personligen tror jag snarare att det är så att nej-sidan insåg att om det blev ett nytt nej så skulle det bli en ny folkomröstning igen.

Oavsett hur det egentligen var så undrar jag lite; är inte ett nej ett nej?
Om man går ut med en folkomröstning ifrågan och folket säger nej, är det då rätt att göra om omröstningen?
Jag har läst en del kommentarer om föregående val där man sa att anledningen till nejet var att informationen inte var tillräcklig, att folket inte visste vad de röstade om, men då är ändå frågan ifall det är rätt att inte räkna ett sånt val?

SvD berättar vidare att det var en fördel för ja-sidan, det de inte nämner i artikeln är att ja-sidan har haft en rejält större budget än nej-sidan när det kommer till kampanjande.

Men det som ändå skrämmer mig mest är synen på folket; ”Röstar ni fel så får ni göra om det!”, jag anser att EU har ett demokratiunderskott och folkomröstningarna på Irland har förstärkt den känslan.

Den tveeggade anonymiteten

2009/07/10

IPREDator är nu uppe och erbjuder anonymitet och den som vill betala en slant i månaden för det.
Vissa välkomnar det, andra trycker på stora larmknappen. Personligen så är jag en person som anser att det är en rättighet att få välja om man vill vara anonym, oavsett om det är på internet eller ute på gatan.

För det första så vill jag direkt påpeka att det Ipredator gör är absolut inget nytt alls, system liknande detta har funnits ett antal år. Det mest kända är antagligen den anonyma remailern anon.penet.fi som var igång i mitten av 90-talet.
För det andra så är det ganska underhållande att en del menar att dammluckorna har öppnats för både terrorister och pedofiler tack vare folket på pirate-bay, som sagt detta är ingen ny teknik som används. Pedofiler och terrorister använder redan såna här system och har gjort det länge. När det gäller grova brottslingar över huvudtaget så är dessa personerna ofta personer som håller god signal diciplin, för att använda en militär term, alltså kommer ipredator inte ge dem någon större fördel eftersom de redan använder sådan teknik.

Om vi då lämnar de grova brottslingarna så har vi kvar den stora gruppen ”vanliga människor” som nu börjar använda dessa teknikerna, frågan är varför?
Svaret är enkelt och skrämmande; tidigare och nuvarande regering har börjat inkräkta i medelsvenssons privata sfär även på internet lite för mycket.

För att ta ett analogt exempel; föreställ er att man kommer på att terrorister och grova brottslingar möts på caféer och diskuterar sina planer ansikte mot ansikte. Följer man logiken när det gäller nätövervakningen så är den naturliga följden att alla platser där människor kan mötas och samtala övervakas. Innehållet i samtalet behöver inte avlyssnas, man nöjer sig med att anteckna position, närvarande personer, tidpunkt, samtalslängd och vilka vägar personerna använder dit och därifrån. Nästa steg är att om personerna är intressanta så avlyssnas samtalet på lämpligt sätt.

Samma sak kan införas med brevförsändelser, eftersom även detta kommunikationssätt kan användas. Från vem till vem, tidpunkt och storlek på kuvertet lagras. Är adressaterna intressanta så kontrolleras innehållet.

Om man inför ovanstående så kommer vi få ett ramaskri, men när det gäller internet så är invånarna personer som protesterar på sitt egna sätt. På nätet är förändring det naturliga tillståndet, alltså visar man att övervakningen inte fungerar genom att helt enkelt kringgå den på olika sätt.

Dessutom så har nuvarande regering outsourcat en del av polisverksamheten på privata aktörer, och tycka vad man vill om fildelningen men att privata aktörer ges polisbefogenheter är aldrig någonsin rätt. Och eftersom internetgenerationen i ett tidigt skede insåg att det inte spelade någon roll vad man tyckte om saken så väljer man att gömma sig.
Att lagen dessutom är utformad på ett sätt som gör att oskyldiga riskerar att bli skuldsatta för livet på vaga grunder är ytterligare en anledning.

Summasummarum; anledningen till att anonymitetstjänsterna används av ett allt bredare klientel av ”vanliga” människor beror helt och hållet på att de styrande stiftar lagar som redan från början har ett tveksamt värde rent praktiskt.
Det handlar inte om gratis, det handlar om att få ha sin privata sfär även på nätet och det handlar om att säga att det är fel att privata aktörer får leka polis.

Jag kommer inte bli det minsta förvånad om våra folkvalda kommer till slutsatsen att anonymisering och, antagligen, kryptering är av ondo och därmed ska förbjudas. Antagligen kommer en sådan lag sakna all form av konsekvensanalys, vilket jag redan nu tycker saknas i övervakningsivern.
Helt plötsligt är man då ute på rejält minerad mark. Anonymisering kan som sagt ha ett berättigande. För att ta ett exempel så säger vi att någon upptäcker att säkerhetspolisen använder sig av tortyr och att det finns dokument som bevis på detta. Om personen delger en tidning dessa dokument så begår han ett lagbrott eftersom han bryter mot sekretessföreskrifter. Alltså har personen alla skäl i världen att kontakta tidningen och överföra dokumenten via anonyma kanaler.
Om då anonymiseringen i sig själv är olaglig så kommer personen ändå att straffas, kanske inte för att ha läckt dokumenten utan för att han skyddade sin identitet när han gjorde det.

Och om det blir olagligt att vara anonym på internet, varför ska vi då tillåta att personer skyddar sin identitet utanför internet?
Jag har samma möjligheter att skicka anonyma hotbrev via posten som jag har via internet, och vissa saker kan jag inte göra via internet alls. Tillexempel så är det svårt att klottra hotelser på någons dörr via nätet.

Anonymitet är inget hot, det stora hotet kommer från det som driver folk till att vilja vara anonyma.

Andra som skriver:
Anna Troberg (igen)
Ravenna

Om inte majoriteten röstar så bestämmer vi, då blir det demokratiskt

2009/06/13

Jag har haft en bloggpaus av olika anledningar, många olika för att vara exakt.
Jag bloggade inte om årets upplaga av Sweden Rock Festival och jag har inte bloggat om Piratpartiets epic win i EU-valet. Varför?
Jag nöjer mig med att säga att det finns flera orsaker…

I vilket fall som helst så hittade jag fram till följande lilla guldkorn i Östran nyss:

Vid valet 2004 kom Junilistan in i Europaparlamentet, i år var det Piratpartiets tur. Det menar Juholt är ett bevis för hur lättvindigt svenska folket tar på valet.

– Det är partier som aldrig skulle ha en chans att komma in i riksdagen. Junilistan är ett rent missnöjesparti och Piratpartiet tycker att det är okej att stjäla det någon annan äger. Det är väldigt många som inte tar det här valet på allvar.
(…)
– I en demokrati ska det vara frivilligt att gå och rösta, man kan inte tvinga medborgarna till det.
(…)
– Ett alternativ är att låta varje parlament utse dem som ska representera sitt land i Europaparlamentet. På så sätt blir det 100 procent demokratiskt förankrat i stället för för kanske 15-20 procent som valdeltagandet ligger på i vissa länder nu.

Orden kommer från Håkan Juholt och jag vet egentligen inte vad jag ska skriva för att kommentera det hela.
För det första så kanske staterna i Europa ska ta sig en funderare över varför den stora skaran medborgarna är ointresserade av vilka som hamnar i Bryssel. Min personliga åsikt är att det beror på att man som medborgare inte vet vad parlamentet sysslar med egentligen och det känns på det hela taget som att det inte spelar någon större roll vilka som hamnar där. Kort sagt; dålig information till de som förväntas rösta. Därför tar den stora massan inte EP-valet på allvar!

Att Juholt ångar på och konstaterar att varken JL eller PP har en chans att komma in i riksdagen köper jag inte, i alla fall inte i fallet PP. Men detta är inget jag kommer hänga upp mig på, den som lever får se. Jag vet bara att jag kommer jobba hårdare än vad jag har gjort under våren för att se till så att PP får plats även i riksdagen (en ursäkt är på plats till er som försökte få tag på mig under förra veckan).

Det jag tänkte skjuta in mig på är den avslutande delen av min citering som jag personligen tycker är rent horribel: ”I en demokrati ska det vara frivilligt att gå och rösta, man kan inte tvinga medborgarna till det. (…) Ett alternativ är att låta varje parlament utse dem som ska representera sitt land i Europaparlamentet. På så sätt blir det 100 procent demokratiskt förankrat i stället för för kanske 15-20 procent som valdeltagandet ligger på i vissa länder nu.”
Vad säger människan egentligen här?
Det är demokratiskt att inte rösta, men om alltför många inte går och röstar så ska de redan valda bestämma vilka som ska styra? Eller?

Om 80% av medborgarna, ursäkta språket, högaktningsfullt skiter i vilka som sitter i Bryssel så är inte ett beslut fattat av det nationella parlamentet förankrat till 100% hos medborgarna. För att ta ett fjärran exempel; både FRA-lagen och Ipred beslutades av Sveriges nationella parlament, frågan är om Juholt anser att dessa båda lagarna är förankrade till 100% hos medborgarna.

Demokrati handlar om att ha en valfrihet, inte om att låta sig styras uppifrån. Demokrati handlar om att veta vad det är man säger ja och nej till, något som alldeles för många politiker och politiskt aktiva verkar ha glömt bort. Vet man inte vad det är man säger ja eller nej till, men ändå gör valet att säga ja eller nej på grund av gammal vana eller för att någon annan säger det, då är det inte demokrati då är det idioti.

Så till Håkan vill jag bara säga att lösningen ligger inte i att det nationella parlamentet ska bestämma vilka som ska till Bryssel, lösningen ligger i att berätta för medborgarna vad man sysslar med där nere, hur det fungerar, vilken makt Europaparlamentet har och vilken skillnad personerna som kommer dit gör. I dag är det just detta man INTE gör. Tvärtom hade vi en svensk valrörelse där de etablerade partierna till stora delar pratade nationella frågor, frågor som knappast påverkas från Bryssel i någon större utsträckning.

Frihet är inte nåt man får
Frihet är nåt man tar ändå
Utan att fråga

Intressant

Stormen bedarrade inte

2009/05/11

Det verkar som att stormen kring TPB-rättegången fortsätter att blåsa, nu ett snäpp hårdare än tidigare.

Det som kommit fram är att de organisationer som domaren är medlem i är underorganisationer till två större organisationer vars stadgar säger att de företräder upphovsrättsinnehavarna och jobbar för att deras intressen ska bli tillgodosedda. Så några oskyldiga diskussionsklubbar för personer som är intresserade av upphovsrätt är det knappast tal om.

Och även om Tomas Norström inte delar dessa åsikterna, så är vi tillbaka till att blotta misstanken om att så är fallet är tillräckligt för att domen ska ses som tvivelaktig.

Den tillfrågade expertisen verkar dessutom vara enig i frågan om det är en jävsituation.

Om domstolsförhandlingen inte tas om efter detta så kommer svenskt rättsystem vara ännu mer skadat än vad det redan är. Min åsikt är kort sagt att tingsrättsförhandlingen ska tas om med ny domare enbart för att återupprätta förtroendet för tingsrätten.

Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att det hela ser fruktansvärt oproffsigt ut, medlemskapet är knappast någon hemlighet och förr eller senare hade någon upptäckt det och man behöver inte alltför stor fantasi för att lista ut att det då skulle komma till misstankar om jäv.

Som man sagt om andra frågor; riv upp, gör om, gör rätt!
(Nu innebär inte ”gör rätt” att TPB ska frias i Tingsrätten, det innebär att man ska göra om processen med en ny domare.)

Bloggarna
Svensk Myndighetskontroll
Badlands Hyena
Kulturbloggen
Opassande

Massmedia
Nyheter24
Aftonbladet
SVT
SvD
DN

Intressant

Varför man inte kommer åt de fula fiskarna på internet

2009/04/16

Ok, tredje gången gillt för detta inlägget. Och det riktar sig till dom som köper argumenten om att alla internetrelaterade lagförslag är till för att sätta åt dom fula fiskarna som sysslar med storskalig fildelning, barnporr och terrorism.

Vilka lagar och lagförslag är det jag syftar på i ovanstående? IPRED, ACTA, FRA-lagen, datalagringsdirektivet och telekompaketet i första hand.

För att snabbt summera ovanstående så handlar det om att minska eller stoppa illegal fildelning och att kartlägga och motverka (inre och yttre) hot mot Sverige. Det var en riktigt snabb summering och ovanstående tar inte bara upp detta.

Hursomhelst, dom fula fiskarna som simmar runt på internet kommer inte påverkas i någon nämnvärd utsträckning av dessa lagarna (eller förslagen). De som drabbas kommer vara vanliga människor i majoriteten av fallen.

Vad bygger jag detta påståendet på? Ett flertal saker, men den viktigaste saken är att de fula fiskarna är inte korkade.

Terrorister och andra grova brottslingar
Dessa personer vet redan från början vad kommunikationsdiciplin innebär. Man förutsätter att man är avlyssnad och övervakad redan från början, anledningen är enkel. Den dagen man slappnar av och begår ett misstag så åker man dit.
Och när man väl åker dit så gäller det att det inte finns något som kan användas för att fälla i andra fall.
Stulna och klonade telefoner med anonyma kontantkort är antagligen mer regel än undantag vid telefontrafik, antagligen används inte telefonen, och nummret, i fråga speciellt länge.
Vid kommunikation används sannolikt stark kryptering i kombination med anonymiseringstjänster och krypterade tunnlar. Botnets används till spamutskick och intrång i företagsnät och i servrar. Och vad består botneten av? Vanliga personers datorer som belv infekterade av något email-virus utan användarens vetskap.
Dessutom finns här teknisk kunskap som gör att man på ett effektivt sätt kan kringgå filter och övervakning alltså kommer filter och övervakning knappast påverka dessa i någon nämnvärd utsträckning.

Barnporrspridarna
För det första så tror jag att mängden barnporr som ligger på publikt åtkomliga servrar är försvinnande liten. Kontaktinformation förmedlas antagligen genom slutna sällskap av personer som känner varandra och själva kommunikationskanalerna är skyddade med kryptering och antagligen anonyma.
Även här finns det teknisk kunskap som innebär att man kan kringgå spärrar och skydda kommunikationen vilket innebär att filter blir verkningslösa.
De som kommer drabbas av filtreringen är vanliga människor som helt enkelt råkar gå in på en förbjuden sida, och som jag har sagt i tidigare poster så behöver dessa sidor inte innehålla barnporr eller förbjudet material överhuvudtaget.

Storfildelarna
Hemlige-Henrik pratar väldigt ofta om ”Scenen” och att det iförsta hand är dom man vill åt.
Även här handlar det om slutna grupper som består av personer som känner varandra, för att komma åt materialet behöver man tillgång till skyddade servrar och den tillgången kan endast ges av någon som ingår och litar på personen. Krypterade kanaler förhindrar avlyssning och starka autensieringsfunktioner gör att en icke inbjuden knappast kommer åt servern, även om personen har fått reda på adressen till den.
Behöver jag ens nämna den tekniska nivån här? Nä, jag antog det.
I detta fallet är den enklare att ge sig på ”vanliga” fildelare och med hjälp av Ipred kan man hoppas på att de snällt betalar och håller käften.

Felet som lagstiftarna begår
Det stora felet som begås så fort man diskuterar lagar och internet är att lagstiftarna inte har den blekaste aning om hur det funkar i praktiken. För det första så saknar man helt en översikt över vad lagen egentligen innebär rent praktiskt, t.ex. avstängningen av fildelare ser bra ut på pappret problemet är bara att utan internet blir en människa i princip handikappad idag. Och att ”följa lagen” är lätt att säga, speciellt när man inte vet hur verkligheten ser ut.

För att effektivt bekämpa brott på internet måste man veta hur internet fungerar. Brottslingarna man vill åt vet precis hur det fungerar och använder det till sin fördel, lagstiftarna har ingen aning och har en övertro på de automatiska verktygen. Och istället för enskilda punktinsatser går man ut på bred front.
Ett exempel som på pappret skulle lösa många av problemen är att förbjuda stark kryptering och anonyma tjänster. I praktiken skulle det inte funka, jag vill tillexempel inte göra bankärenden på nätet utan stark kryptering och jag vill inte fjärrstyra min backup-server utan en krypterad tunnel. Många skulle dra sig för att kontakta journalister och liknande om de inte kunde skydda sig. Och skurkarna skulle skratta rått och hacka sig in på lämplig server eller hemmadator och tunnla trafiken den vägen istället.

För att koka ner det ovanstående; vill vi leva i en värld med censur och inskränkningar i kommunikationsfriheten? Övervakning och censur från statligt håll är något som hör hemma i diktaturer enligt mig. Grov kriminalitet ska bekämpas, men inte till vilket pris som helst. Storebrorsamhället är på frammarsch, och takten är högre än någonsin. Många gamla europeiska ledare skulle vara stolta över övervakningsapparaterna, och tittar vi på argumenten som framförs för att införa dem så tror jag att det är ungefär samma som då: ”Det är för ert eget bästa!”

Och slutligen ett visdomsord till våra lagstiftare: ”The only way to stop a hacker, is to think like one.”. Kort sagt, om man inte tänker som de man vill stoppa så är man dömd att förlora och med de medel ni nu försöker stoppa de fula fiskarna kommer de enda som fastnar i näten vara småfiskar oavsett vad ni säger.
Gör det enkelt för er och börja lyssna på de tekniska argumenten, förstår ni dem inte så be om en djupare förklaring. Det är bättre än att avfärda dem som worst-case-scenarios…

Intressant

EU-valet och Piratpartiet

2009/04/14

Det verkar som att EU-parlamentsvalet inte är något som får Svenska folket att gå man ur huse, endast 48% säger att de kommer besöka valbåsen. Att det dessutom verkar som att endast en tredjedel vet om att det är val tyder på att något har gått snett eller så tyder även det på ointresse.

Jag har skrivit detta förut och jag har sagt det förut; majoriteten av medlemmarna i Piratpartiet ingår i den gruppen där röstskolkandet är som störst oavsett vilket val det gäller. Om vi ska ha en chans att nypa åt oss platser i EU-parlamentet eller i riksdagen så måste vi få våra röstberättigade medlemmar och sympatisörer att lyfta arslena från sofflocket och gå och rösta.

Å andra sidan kan det svala intresset för just EU-valet vara en fördel för oss, förutsatt att våra medlemmar och sympatisörer går och röstar. Så till alla er som vill se några piratpartister nere i Bryssel säger jag bara att det inte funkar att anta att tillräckligt många andra lägger sin röst. Ni måste själva gå utanför dörren och lägga er röst.

(intressant)

First they came…

2009/04/10

First they came for the terrorists.
But I’d never read any recipe for explosives or anything about Jihad,
so I didn’t speak up.

Then they came for the childpornographers.
But I thought there was too much smut on the Internet anyway,
so I didn’t speak up

Then they came for the filesharers.
But I’d never downloaded anything I’d liked without buying it,
so I didn’t speak up.

Then they came for the encryption users.
But I could never figure out how to work GnuPG anyway,
so I didn’t speak up.

Then they came for me.
And by that time there was no one left to speak up.

Många tillägg och många förändringar… Men jag antar att ni som läser förstår vart jag vill komma. Sprid och förbättra (min engelska är inte på topp om man säger så)!

Det är snart EU-val, om du vill ha ett Internet fritt från klåfingriga teknikanalfabeter och odemokratiska upphovsrättslobbyister så finns det ett parti som kommer driva dina frågor utan att du behöver oroa dig över var kompromisserna kommer att hamna, nämligen Piratpartiet.

Intressant

Spelutredningen och beslagtagna datorer

2009/03/29

Spelutredningen innehåller ett förslag om att man på statlig nivå ska begränsa tillgången till utländska speltjänsternätet. Hur begränsar man då denna tillgången, jo genom att staten tvingar internetleverantörerna att blockera vissa sidor.

Det verkar dock som att många av de tyngre remissinstanserna har sågat detta förslaget helt, och i SvD kan man läsa kommentarer från läsarna och endast två kommentarer verkar vara positiva. Jag håller dock inte alls med de båda kommentatorerna där den ena säger att blockering av spelsiter inte handlar om yttrandefriheten utan om att skydda unga från skulder och den andra menar att det är dags att rensa på internet så att alla kan trivas där.

Den senare kommentaren tycker jag i sig själv är direkt farlig, om alla ska trivas på nätet hela tiden så kommer all form av ”obekvämt” material att blockeras och frågan är då vem det är som beslutar vad som är ”trivsamt”? Vi har tidigare sett att det frivilliga barnporrfiltret har innehållit sidor som inte alls innehållit barnporr, och ett filter som ska blockera ”otrivsamt” innehåll kommer antagligen att göra samma sak. Jag har tidigare varit inne på detta spåret, men faktum kvarstår; ofta behöver man tillgång till ”obekväma” sidor av olika anledningar, mycket av det som finns på ”obekväma” sidor kan man läsa sig till i böcker och böcker censureras inte? Mig veterligen så kan man låna Mein Kampf på vissa bibliotek för att ta ett exempel.

Det som många nog missar när det kommer till censurering av internet är att har man väl tagit det första steget så är det lätt att fortsätta, man börjar med barnporr, går över till utländska speltjänster och vad kommer nästa steg att bli? Det vet vi inte, och utan insyn i den statliga spärrlistan kommer vi inte märka det hellet förräns det är försent.

Frågan vi kan ställa oss är om vi vill ha ett samhälle där censur är en del av vardagen? Och om vi censurerar internet, vad hindrar oss då från att censurera annat också? Fundera lite över det, varför ska vi begränsa oss till internet och utländska spelsiter?
Nästa fråga är den jag redan ställt, vill vi ha ett samhälle där en kostymnisse tar besluten om vad som är tillåten information och vad som inte är det?

Att dessutom påstå att internet är ett forum där man får göra vad man vill stämmer inte, sidor som riktar sig till svenskar faller under svensk lag och om personerna som driftar det hela befinner sig i sverige så kan de ställas inför rätta. Så att säga att internet är helt laglöst stämmer inte.

Om blockeringen av utländska spelsiter går igenom så har regeringen tagit ett mycket farligt steg, ett steg som bara kan leda till en fortsatt utveckling av det som kommer bli den demokratiska diktaturen Sverige där kartläggning och censurering är en del av vardagen. Är det ett samhälle vi vill ha?

Och nu till något som jag är väldigt splittrad över, nämligen beslag av journalisters (och även läkare och advokaters) datorer. Å ena sidan så kan det finnas uppgifter som är skyddade på dessas datorer, precis som det tidigare har gjort i dokumentskåp och liknande, som polisen inte får ta del av pågrund av källskydd och sekretesslagstiftningen.
Men att helt och hållet freda dessa yrkesgruppers datorer och säga att polisen inte får ta dem i beslag och genomsöka dem känns på motsvarande sätt fel det också. Det blir lite som att säga att polisen inte får göra en husrannsakan hos en journalist, läkare eller advokat därför att han kan ha handlingar liggande framme som är skyddade.

Jag är som sagt väldigt splittrad i denna frågan, just för att det är en väldigt komplex situation. I fallet med läkare kan man nog utgå från att en dator som finns i det privata hemmet inte innehåller känsliga uppgifter, men att en på arbetsplatsen gör det. Detsamma kan man nog anta om en advokats dator. Men en journalist, och speciellt om det är en frilans, kan mycket väl ha skyddat material på sin dator i hemmet.

Å andra sidan så är jag av åsikten att har man känsligt material på sin dator så ska detta skyddas med kryptering oavsett om man har rent mjöl i påsen eller ej. När de känsliga uppgifterna fanns i pappersform var det ganska enkelt att skydda dessa för obehöriga, det var bara att låsa in dem i ett säkerhetsskåp. När filerna blir digitala blir hela situationen komplex, för det första så är datorer stöldbegärliga, och även fastlåsta datorer kan stjälas om förövaren har gott om tid på sig.
USB-minnen och bärbara datorer försvinner dagligen. Sedan har vi hela kedjan av virus och trojaner som kan lägga beslag på filer som verkar intressanta.

Som sagt, jag är splittrad om det hela… Å ena sidan så håller jag med om att polisen inte ska få tillgång till vissa uppgifter, men å andra sidan så tycker jag att det är fel att helt freda vissa yrkesgruppers datorer från brottsutredningar då datorer kan innehålla uppgifter som är direkt avgörande för utredningen.

Intressant