Archive for april, 2010

Inte denna gången heller

2010/04/22

Nope, även denna postningen saknar en rubrik från förslagen. Det jobbas dock på dom posterna, och de kommer komma. Frågan är bara när ;)

Det jag tänkte skriva om idag är den köttgrytan som står och puttrar på min spis förnärvarande som jag just smakade av och konstaterade att den var riktigt god.

Så, vad är det då i denna köttgrytan?
Marinerat nötkött, champinjoner, hackad lök, soja, grädde och rödvin (det är lite mer, jag kommer till det).

Först och främst så behövs kött (annars blir det en rätt trist köttgryta), i mitt fall ca 600g nötkött som hackas upp till lämpliga grytbitar. Dessa ska marineras och marinaden bestod av 3dl rödvin (enda anledningen till att jag har vin hemma ungefär), 2msk matolja, två torkade och krossade enbär, ett söndersmulat lagerblad, lagom med mald svartpeppar och salt (palla mäta).

Marinaden rörs ihop, köttet hävs i så att det täcks och sen fick det stå i kylskåpet över natten och på diskbänken under förmiddagen.

Köttet plockades upp ur marinaden och hävdes i stekpannan och stektes lite snabbt så att det fick yta och färg, marinaden silades. Kött hävdes i en gryta tillsammans med ungefär 2/3 av marinaden och fick koka på svag värme i… ja… en timme kanske?

Efter den timmen stekte jag champinjoner och hackad lök (det var frusna champinjoner så jag lät dem tina i en bunke), när löken och svampen såg bra ut hävde jag i smältvätskan från svampen i stekpannan och sen hävde jag ner hela kalaset i grytan med kött och marinad.

Medan det kokade upp så blandade jag 1/2dl vatten med vetemjöl så att det blev en redning(2msk) och 1dl grädde, detta hävdes ned i grytan. Efter lite funderande tillsatte jag ytterligare ungefär 1dl grädde, 1dl rödvin och några stänk soja.

Och nu står det så lugnt och puttrar på spisen igen (står på lägsta värmen) och det ska det få göra en stund till tror jag.

Fasen, ibland lever jag i illusionen av att jag kan laga mat.

Annonser

I väntan på ”What happens in Tingsryd, stays in Tingsryd”

2010/04/16

Ja, jag sitter och filar på det inlägget och det känns som att det kommer bli ett ganska långt. Så medans folk väntar så kan de läsa igenom RFC2324 Hyper Text Coffee Pot Control Protocol.

7. Security Considerations

Anyone who gets in between me and my morning coffee should be insecure.

Unmoderated access to unprotected coffee pots from Internet users might lead to several kinds of ”denial of coffee service” attacks. The improper use of filtration devices might admit trojan grounds.

Filtration is not a good virus protection method.

Putting coffee grounds into Internet plumbing may result in clogged plumbing, which would entail the services of an Internet Plumber [PLUMB], who would, in turn, require an Internet Plumber’s Helper.

Access authentication will be discussed in a separate memo.

Trasig datalagring

2010/04/15

Ser att SvD snappat upp en utvärdering som tyder på att EU’s datalagringsdirektiv inte minskar antalet brott som begås eller ökar antalet brott som klaras upp, trots att vissa förespråkare hävdar att direktivet är ett måste just för att kunna klara upp allvarliga brott.

Men det verkar bedömt som att den Europeiska polisens förmåga att utreda och klara upp allvarlig brottslighet inte har förändrats nämnvärt iochmed direktivets implementering.

Det jag mest funderar över är varför den såkallade harmoniseringen innebär att direktivet implementeras så olika mellan olika länder; i Storbritannien anses tydligen illegal fildelning vara ett ”allvarligt brott”, vilka som får stå för kostnaden av lagringen skiljer sig mellan länderna och vilka uppgifter som lagras och hur länge skiljer sig.

Hursomhelst kommer antagligen direktivet att omarbetas inom en snar framtid, men med min cyniska bild på världen så tror jag inte att det kommer bli till det bättre och jag har svårt att tro att den svenska regeringen (oavsett om den är röd eller blå) kommer vänta med en svensk implementering innan den omarbetade versionen finns…

Andra:
Tankar från rooten (som dessutom tar upp hur den danska implementeringen funkar)
ACTA-bloggen
futuriteter

Konstantinopolitanska

2010/04/14

Dagens rubrik kommer från Kisaki och ska jag vara helt ärlig så tror jag att hon har använt slumpfunktionen på Wikipedia ;)

Ordet kan betyda ”kvinna från Konstantinopel” eller så är det en böjning av adjektivet konstantinopolitansk (d.v.s. något med egenskapen att vara från konstantinopel).
Konstantinopel är, förövrigt, ganska överspelat eftersom det numera heter Istanbul och ligger i Turkiet (om jag inte missminner mig helt) och var huvudstad i det Osmanska riket (Östromerska riket?).

Yadda yadda yadda

Jag gillar verkligen hiphop, mtv och radiomusik, vad hände?

2010/04/13

Nu är bollen i rullning, Lillebror står för rubriken.

Rubriken är rätt lurig att skriva efter då jag inte har sett på MTV på flera år (ZTV händer ibland att jag zappar förbi, men det är sällan) och radiomusik är ganska knivigt att definiera.
Just nu lyssnar jag t.ex. på radio och de spelar musik, men jag har en känsla av att Lillebror syftade på musik som spelas av de ”bredare” musikkanalerna såsom Nrj och Rix FM.

Hursomhaver, i min värld finns det två sorters musik; bra och dålig.
Det finns bra hiphop, enligt mig, men majoriteten av all hiphop jag har lyssnat på har inte varit bra. Det finns bra radiomusik, men i dagsläget är musiken som spelas på radion generellt sett slätstruken och då tappar jag intresset. Detsamma kan väl sägas om det som spelas på musik-tv (som sagt; jag har inte sett på MTV på flera år).

Så vad hände egentligen?
Rent generellt sett kan jag nog säga att jag anser att det mesta som spelas på radion eller i musiktv-kanalerna klassas som skit. Antagligen hänger det ihop med att min syn på vad som gör en låt bra inte delas av de som bestämmer vilka låtar som ska spelas.

Och vad gäller hiphopen; jag gillar inte hiphop (även om Daniel vill att jag ska göra det) generellt sett eftersom jag tycker att det är en rätt trist musikstil rent tekniskt. Dock finns undantag som bekräftar regeln som alltid annars…

Eftersom rubriken kommer från Daniel så känner jag mig tvungen att länka till hans berättelse om vårt första möte.
Mitt minne av händelsen är inte riktigt som Daniels bild, t.ex. så vill jag minnas att den lilla flickan var ute för första gången på sju år i skydd av mörkret och jag vill även minnas att jag sprang över hela campingen med kilten fladdrande och vrålade ”There can be only one!” innan jag kastade ”the beercan of doom”. ;)
…eller så var det så att den lilla flickan var en tjej i 20-års åldern, att jag inte siktade på henne utan på skräphögen men missbedömde avståndet, och att ölburken inte alls träffade henne utan slog ned bakom…

Eller så är Lillebrors bild av händelsen helt sann ;)

Jag gillade hur den nazistiska genetikern fungerade i teorin, men…

2010/04/12

I mitt förra inlägg utlovade jag postningar baserade på föreslagna rubriker och jag tänker hålla detta löftet. Inläggets rubrik kommer från Mr. Bortom a.k.a. Robert och jag tror att han är bitter över att han aldrig fick nazist-genetikern på papper så att han kunde använda (eller förkasta) den.

”Nazist-genetikern” är en karaktärsidé jag hade till rollspelet Bortom; en vilseledd (eller galen) vetenskapsman med goda kontakter inom den akademiska och politiska världen vars mål är att skapa den perfekta människan via genetik.
Att karaktären skulle vara nazist kändes på något sätt logiskt, dels utifrån de tankar och ideal den ideologin innehåller och dels utifrån den ”forskning” som bedrevs i nazityskland vars syfte var att skapa den ”perfekta” människan. Att man sedan kan göra kopplingar till det ockulta gjorde inte saken sämre.

Problemen med karaktärer av denna typen är att de är svårspelade; för det första så är personen aktiv forskare, en sådan person är ganska svår att involvera på ett bra sätt i en berättelse/äventyr från början. De två största problemen, som jag ser det, är att karaktären ställer krav på spelaren just för att karaktären i sig själv är extremt ”smal” och målinriktad och att karaktärens kunskaper är inom ett mycket smalt område.
Risken finns att karaktären inte tillför berättelsen något mer än att karaktären studerar det som händer ur den akademiska synvinkeln, karaktären kan utvecklas men hän tillför inte berättelsen något i egentlig mening (förutsatt att berättelsen inte har personens forskning som en av huvudingredienserna).

För det andra så är nazism ett tabubelagt ämne och ska man spela en roll som är nazist så finns en risk att man antingen spelar över för att visa att man inte är nazist, att man inte alls spelar på den ideologiska grunden eftersom man ogillar den (etc.) eller så finns risken att folk tittar snett på en (detta gäller främst när man spelar med okända personer).
Det är svårt att komma ifrån detta, det funkar när man spelar med goda vänner men när man spelar med okända finns risken att man bortser från denna delen av karaktären eftersom det känns obekvämt.
Dessutom så är det, enligt mig, svårt att på ett bra sätt gestalta en karaktär som på fundamental bas skiljer sig från en själv. Det blir ofta överdrivet och då förlorar man en del trovärdighet i karaktären.

För det tredje; ålder.
När jag skissade upp denna karaktären så upplevde jag att karaktären borde vara i övre medelåldern, och för att vara ärlig; det är förbannat svårt att spela någon som är dubbelt så gammal som du själv.
På samma tema så kände jag att det var svårt att hitta en rimlig ålder på karaktären.

För det fjärde; kunskapsbas. Detta hänger ihop väldigt mycket med ovanstående punkter. Det är svårt både för spelare och spelledare att avgöra vad en sånhär karaktär kan inom ett visst ämne. Personen är välutbildad, men hän är fokuserad inom ett ganska smalt område till att börja med och då blir det svårt med gränsdragningar inom kunskapen.
Generellt sett så kan man säga att ju högre upp inom ett område man når, desto mindre kan man utanför det även när det gäller relaterade kunskaper.
På samma tema kan man konstatera att det är svårt att spela en karaktär som kan mycket mer än en själv inom ett visst område eftersom det påverkar personens sätt att se på saker. Jag har ingen aning om hur en genetiker ser på sin omvärld, och jag kan verkligen inte föreställa mig hur en genetiker med nazistiska glasögon ser på sin omvärld.
Detta gör karaktären ännu mer svårspelad eftersom man dels har forskarens kunskaper och mentalitet, samtidigt som man ska få det hela att passa in i en speciell ideologi som man inte har hundraprocentig koll på. Och detta för mig till den sista punkten.

För det femte; hur spelar man någon som ska passa ihop ideologi-ideal (eller religion) med etablerad vetenskap i en modern värld, och samtidigt vara såpass skicklig att man får anslag till forskningen?
Jag säger inte att det inte går eftersom det finns verkliga personer som lyckas med detta i den riktiga världen, jag säger bara att det är svårt att kunna spela det på ett övertygande sätt.

Så… varför formgavs en sånhär karaktär egentligen i min skalle?
Antagligen därför att jag tycker om att leka med extremer eftersom det ger utrymme för radikala förändringar av karaktären samtidigt som man får ge sig ut på okända vatten.
Jag gillar karaktärsidén dels för att den ger utmaningar och dels för att den inte känns helt osannolik, problemen jag såg med den är uppstaplade ovan men jag hade kunnat bygga karaktären ändå.
Svårigheterna som jag upplevde med själva byggande låg inte i de kalla siffrorna på rollformuläret utan snarare på karaktärens bakgrundshistoria och personlighet, till detta kom sen tankar kring de sakerna jag skrivit ovan.
Och när jag väl har börjat tänka så, då har jag svårt att komma vidare.

…det finns en risk att denna postningen kommer byggas på, just nu är min hjärna rätt mosig ;)

Hit me…

2010/04/10

…and I’ll tell your future…

Eller kanske inte, men jag kanske skriver en bloggpost om det.
Jag har inte varit speciellt aktiv på bloggfronten alls under en längre tid av en hel massa olika anledningar…

Det finns mycket jag vill skriva och mycket jag vill kommentera, problemet är att jag saknar den impulsen jag hade innan.
Enligt mig själv hade jag infallsvinklar och synpunkter som ingen annan hade (efter en genomgång av gamla postningar så inser jag att det inte är sant, men det är känslan som räknas), jag kommenterade saker som andra kommenterade samtidigt som jag skrev egna saker som saknade länkar till annat men som jag kände var vettigt, inte för andra primärt utan för mig själv, eftersom jag ville skriva av mig.

Samma sak har hänt mig innan i andra forum; jag skriver saker och folk läser, utifrån folket som läser skapar jag en profil av vad folk vill läsa från mig och den håller jag ett tag och sen tappar jag eftersom jag inte ”kan hålla samma nivå som jag gjorde vid [tidpunkt]”, men jag vill fortfarande skriva.

Rent ut sagt; jag behöver något som sparkar mig i arslet!
…gärna med en stålhättad spikskodd känga (Robert; you’ve failed, just so you know ;))…

Så, nu har jag gnällt, klagat och varit allmänt mellanmjölkens-landig och kommer med en utmaning till de som jag vet bevakar min blogg (är några stycken med Google Reader t.ex.); ge mig en rubrik och jag ska försöka skriva en postning till den.
Jag tänker tillochmed gå så långt så jag säger att alla rubrikförslag kommer få ett inlägg; även om det bara handlar om draft-inlägg.

Jag behöver den impulsen, så enkelt är det…

Inlägg med rubriker från denna postningen
Jag gillade hur den nazistiska genetikern fungerade i teorin, men…
Jag gillar verkligen hiphop, mtv och radiomusik, vad hände?