Trygg ute och trygg inne

Generellt sett brukar övervakning motiveras med att man vill öka tryggheten, förhindra brott eller göra det enklare att i efterhand lösa brott.

Att de flesta våldsbrotten sker inom hemmets fyra väggar borde inte komma som någon större överraskning för någon, alltså är det helt logiskt av brittiska myndigheter att komma med förslaget att installera kameraövervakning hos landets ”värsta” familjer.

Målet med övervakningsinsatsen är, vad jag kan utläsa, att minska ungdomsbrottsligheten genom att se till ”that children attend school, go to bed on time and eat proper meals.”. Förutom övervakningen med kamera kommer även privata säkerhetsvakter att göra hembseök med jämna mellanrum.

Att Storbritannien är Europeisk mästare i kameraövervakning är inte direkt någon nyhet, men detta förslaget tycker jag är direkt otäckt. Att kameraövervakas i offentliga miljöer kan jag ha viss förståelse för (även om det finns studier som pekar på att det är ineffektivt till stora delar), men att övervaka någon i sitt eget hem är att ta ett steg för mycket. När man tittar på syftet så framstår konceptet dessutom som dödfött, för att verkligen kontrollera att barnen går till skolan krävs det att man följer dem från hemmet till skolsalen.
Då är det antagligen enklare att sätta kameror i skolsalen. Läggtider varierar kraftigt från person till person, och det gäller även barn. Man kan dra generella riktlinjer för en lämplig tidpunkt för att personen ska få den mängden sömn en genomsnittsperson vid en viss ålder behöver. Men som sagt; det handlar om genomsnitt.
Och slutligen för att kontrollera ifall barnen får ordentliga mål mat så är det nog effektivare att övervaka vad föräldrarna handlar i affären.

Nästa fråga är om det löser problemet? Min spontana tanke är att man inte gör det, av flera anledningar. Personer som hamnar i brottslighet gör det ofta av en anledning, ungdomar som drar runt på stan gör det av en anledning. Man kan inte övervaka bort problem hos personen eller i familjen, man måste gå till problemens kärna och lösa dem.

Projo har en fundering över hur man rent praktiskt ska sköta bevakningen av 20000 hem. Min gissning är att man kommer lösa det på samma sätt som man gjort med trafikbevakningen. En, eller flera, övervakningscentraler där man har ”videoväggar” och ett antal operatörer som i realtid övervakar varsin grupp av skärmar. Detta kan kombineras med att varje skärm är kopplat till ett visst antal hem och att man växlar hem i fasta intervaller, om inte operatören väljer att låsa för att det händer något.

Man får alltså en form av panopticon, individerna vet att de kanske är övervakade men de kan inte vara säkra på det. Alltså sköter man sig, därför att man inte vågar chansa.
Hursomhelst så är inte teorin intressant, det som är intressant är om det funkar i praktiken. Och det tror jag inte att det gör, faktum är att jag anser detta vara en genomkorkad idé från början till slut.
Om någon skulle få för sig att installera kameror i mitt hem ”för mitt eget bästa” så skulle jag omgående hitta på något för att lura systemet. En skrämmande väg är det man slagit in på…
Jag ställer återigen frågan om ökad övervakning ger ökad trygghet, precis som fritänk gör. Mitt svar är nej, man ökar känslan av trygghet men tryggheten i sig ökar inte.

Andra kommenterar
ProjO (igen)
Lidholm
Janne (har dessutom en förklaring av antisocialt beteende)
Emma
Mary
Karl Sigfrid
HAX

Intressant

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: