Ok, tredje gången gillt för detta inlägget. Och det riktar sig till dom som köper argumenten om att alla internetrelaterade lagförslag är till för att sätta åt dom fula fiskarna som sysslar med storskalig fildelning, barnporr och terrorism.
Vilka lagar och lagförslag är det jag syftar på i ovanstående? IPRED, ACTA, FRA-lagen, datalagringsdirektivet och telekompaketet i första hand.
För att snabbt summera ovanstående så handlar det om att minska eller stoppa illegal fildelning och att kartlägga och motverka (inre och yttre) hot mot Sverige. Det var en riktigt snabb summering och ovanstående tar inte bara upp detta.
Hursomhelst, dom fula fiskarna som simmar runt på internet kommer inte påverkas i någon nämnvärd utsträckning av dessa lagarna (eller förslagen). De som drabbas kommer vara vanliga människor i majoriteten av fallen.
Vad bygger jag detta påståendet på? Ett flertal saker, men den viktigaste saken är att de fula fiskarna är inte korkade.
Terrorister och andra grova brottslingar
Dessa personer vet redan från början vad kommunikationsdiciplin innebär. Man förutsätter att man är avlyssnad och övervakad redan från början, anledningen är enkel. Den dagen man slappnar av och begår ett misstag så åker man dit.
Och när man väl åker dit så gäller det att det inte finns något som kan användas för att fälla i andra fall.
Stulna och klonade telefoner med anonyma kontantkort är antagligen mer regel än undantag vid telefontrafik, antagligen används inte telefonen, och nummret, i fråga speciellt länge.
Vid kommunikation används sannolikt stark kryptering i kombination med anonymiseringstjänster och krypterade tunnlar. Botnets används till spamutskick och intrång i företagsnät och i servrar. Och vad består botneten av? Vanliga personers datorer som belv infekterade av något email-virus utan användarens vetskap.
Dessutom finns här teknisk kunskap som gör att man på ett effektivt sätt kan kringgå filter och övervakning alltså kommer filter och övervakning knappast påverka dessa i någon nämnvärd utsträckning.
Barnporrspridarna
För det första så tror jag att mängden barnporr som ligger på publikt åtkomliga servrar är försvinnande liten. Kontaktinformation förmedlas antagligen genom slutna sällskap av personer som känner varandra och själva kommunikationskanalerna är skyddade med kryptering och antagligen anonyma.
Även här finns det teknisk kunskap som innebär att man kan kringgå spärrar och skydda kommunikationen vilket innebär att filter blir verkningslösa.
De som kommer drabbas av filtreringen är vanliga människor som helt enkelt råkar gå in på en förbjuden sida, och som jag har sagt i tidigare poster så behöver dessa sidor inte innehålla barnporr eller förbjudet material överhuvudtaget.
Storfildelarna
Hemlige-Henrik pratar väldigt ofta om ”Scenen” och att det iförsta hand är dom man vill åt.
Även här handlar det om slutna grupper som består av personer som känner varandra, för att komma åt materialet behöver man tillgång till skyddade servrar och den tillgången kan endast ges av någon som ingår och litar på personen. Krypterade kanaler förhindrar avlyssning och starka autensieringsfunktioner gör att en icke inbjuden knappast kommer åt servern, även om personen har fått reda på adressen till den.
Behöver jag ens nämna den tekniska nivån här? Nä, jag antog det.
I detta fallet är den enklare att ge sig på ”vanliga” fildelare och med hjälp av Ipred kan man hoppas på att de snällt betalar och håller käften.
Felet som lagstiftarna begår
Det stora felet som begås så fort man diskuterar lagar och internet är att lagstiftarna inte har den blekaste aning om hur det funkar i praktiken. För det första så saknar man helt en översikt över vad lagen egentligen innebär rent praktiskt, t.ex. avstängningen av fildelare ser bra ut på pappret problemet är bara att utan internet blir en människa i princip handikappad idag. Och att ”följa lagen” är lätt att säga, speciellt när man inte vet hur verkligheten ser ut.
För att effektivt bekämpa brott på internet måste man veta hur internet fungerar. Brottslingarna man vill åt vet precis hur det fungerar och använder det till sin fördel, lagstiftarna har ingen aning och har en övertro på de automatiska verktygen. Och istället för enskilda punktinsatser går man ut på bred front.
Ett exempel som på pappret skulle lösa många av problemen är att förbjuda stark kryptering och anonyma tjänster. I praktiken skulle det inte funka, jag vill tillexempel inte göra bankärenden på nätet utan stark kryptering och jag vill inte fjärrstyra min backup-server utan en krypterad tunnel. Många skulle dra sig för att kontakta journalister och liknande om de inte kunde skydda sig. Och skurkarna skulle skratta rått och hacka sig in på lämplig server eller hemmadator och tunnla trafiken den vägen istället.
För att koka ner det ovanstående; vill vi leva i en värld med censur och inskränkningar i kommunikationsfriheten? Övervakning och censur från statligt håll är något som hör hemma i diktaturer enligt mig. Grov kriminalitet ska bekämpas, men inte till vilket pris som helst. Storebrorsamhället är på frammarsch, och takten är högre än någonsin. Många gamla europeiska ledare skulle vara stolta över övervakningsapparaterna, och tittar vi på argumenten som framförs för att införa dem så tror jag att det är ungefär samma som då: ”Det är för ert eget bästa!”
Och slutligen ett visdomsord till våra lagstiftare: ”The only way to stop a hacker, is to think like one.”. Kort sagt, om man inte tänker som de man vill stoppa så är man dömd att förlora och med de medel ni nu försöker stoppa de fula fiskarna kommer de enda som fastnar i näten vara småfiskar oavsett vad ni säger.
Gör det enkelt för er och börja lyssna på de tekniska argumenten, förstår ni dem inte så be om en djupare förklaring. Det är bättre än att avfärda dem som worst-case-scenarios…
Intressant
